För exakt ett år sedan publicerade Bill Östlund en liten " Nyårskrönika" på Hembygdsrörelsens blogg. Klicka här så kommer ni dit
Jag kommenterade Bills inlägg, nedan är min kommentar:
DNV sa...
Bill.
Jag hoppas du får ett bra år 2010.
Jag hoppas även att du orkar vara lika "obekväm" för politrukerna i kommunen som du varit hitills.
Jag hoppas även att ditt slit ger utdelning i form av:
Att rättvisa skipas för mobbade barn.
Avsatt kommunchef. Direktör blir han aldrig!
Avsatt utvecklingsstrateg.
Ny skolchef.
Oberoende granskning av Björnhusskandalen.
Ny politisk ledning hösten 2010,(ej Fp,S o V)
Tack Bill!
2 januari 2010 18:52
Så här blev det:
1: Att rättvisa skipas för mobbade barn. Klart! (Kommunen avbröt rättsprocessen och förlikades med Barn- och elevombudsmannen)
2: Avsatt kommunchef. Klart.
3: Avsatt utvecklingsstrateg. Klart! (Jobbar sin uppsägningstid ut)
4: Ny skolchef. Vi har fått beviljat start av 2 nya friskolor, det får duga.
5: Oberoende granskning av Björnhusskandalen. Klart! (Ex. Ernst&Young, KKV)
6: Ny politisk ledning hösten 2010,(ej Fp,S o V). Klart!
Till alla läsare önskar jag: Ett gott nytt 2011
fredag 31 december 2010
fredag 10 december 2010
Otillåten upphandling när Färgelanda kommun byggde om Björnhuset
Detta är rubriken som finns att läsa på Konkurrensverkets hemsida.
Föga förvånande konstaterar Konkurrensverket att kommunen brutit mot upphandlingslagstiftningen. De svar Jan Eriksson lämnat in har inte förmått verket att ändra uppfattning.
Man kan även konstatera att Jan Eriksson haft goda "påhejare" i form av Färgelandas kommunpolitiker. Vad jag kan erinra mig hade ingen (oavsett partitillhörighet) av dem något att anmärka på gällande tillvägagångssättet när projektet startade.
Jag ställer mig frågan varför?
Varför reagerade ingen?
Varför opponerade sig ingen?
Jag kan tänka mig att dessa politiker inte är så kunniga i de mängder av olika lagar som reglerar vår vardag.
Det kan man heller inte begära, eftersom det förutsätts att tjänstemännen i kommunen skall kunna de lagar som påverkar deras respektive yrkesområde.
Men ändå, att kommunala inköp skall upphandlas borde vara allmän kännedom.
Klicka här så länkas Ni till Konkurrensverkets sida.
Föga förvånande konstaterar Konkurrensverket att kommunen brutit mot upphandlingslagstiftningen. De svar Jan Eriksson lämnat in har inte förmått verket att ändra uppfattning.
Man kan även konstatera att Jan Eriksson haft goda "påhejare" i form av Färgelandas kommunpolitiker. Vad jag kan erinra mig hade ingen (oavsett partitillhörighet) av dem något att anmärka på gällande tillvägagångssättet när projektet startade.
Jag ställer mig frågan varför?
Varför reagerade ingen?
Varför opponerade sig ingen?
Jag kan tänka mig att dessa politiker inte är så kunniga i de mängder av olika lagar som reglerar vår vardag.
Det kan man heller inte begära, eftersom det förutsätts att tjänstemännen i kommunen skall kunna de lagar som påverkar deras respektive yrkesområde.
Men ändå, att kommunala inköp skall upphandlas borde vara allmän kännedom.
Klicka här så länkas Ni till Konkurrensverkets sida.
torsdag 11 november 2010
Följetongen fortsätter .... KKV del 4
Hej kära bloggläsare.
Kattens lek med råttan...
Konkurrensverket har nu för fjärde gången skickat ett brev till Färgelanda Kommun.
I detta brev ställer de frågan om kommunen vill yttra sig angående tre dokument som Konkurrensverket bifogat brevet.
Dokumenten är:
* Ernst&Youngs utredning från den 28/10 2010
* Deloittes granskning från juni 2009
* Tillägg till ramavtal dnr 69/2008, skrivelse, 19 maj 2008 ("Brevet till Swedbank")
Vad kan då KKV ha för anledning att fråga om kommunen vill yttra sig kring dessa dokument?
Det ligger nära till hands att tro att KKV sett att Jan Erikssons svar på de tidigare breven går i otakt med dessa dokument. Stackars Jan, vad skall han svara nu då?
Kattens lek med råttan...
Konkurrensverket har nu för fjärde gången skickat ett brev till Färgelanda Kommun.
I detta brev ställer de frågan om kommunen vill yttra sig angående tre dokument som Konkurrensverket bifogat brevet.
Dokumenten är:
* Ernst&Youngs utredning från den 28/10 2010
* Deloittes granskning från juni 2009
* Tillägg till ramavtal dnr 69/2008, skrivelse, 19 maj 2008 ("Brevet till Swedbank")
Vad kan då KKV ha för anledning att fråga om kommunen vill yttra sig kring dessa dokument?
Det ligger nära till hands att tro att KKV sett att Jan Erikssons svar på de tidigare breven går i otakt med dessa dokument. Stackars Jan, vad skall han svara nu då?
onsdag 3 november 2010
Det nya styret
Hej bloggläsare.
Idag har det varit fullmäktigemöte.
Enligt uppgift präglades mötet av allmän oreda, det verkade som om C, M och KD inte hade förhandlat färdigt innan mötet.
De viktigaste posterna blev efter diverse ajourneringer tillsatta enligt nedan:
Kommunfullmäktiges ordförande:
Thor-Björn Jacobsson, Centerpartiet
Kommunfullmäktiges vice ordförande:
Återremitterades
Kommunstyrelsens ordförande (tillika kommunalråd):
Peter Johansson, Kristdemokraterna
Kommunstyrelsens 1:e vice ordf. :
Återremitterades
Kommunstyrelsens 2:e vice ordf. (tillika kommunalråd på halvtid) :
Ulla Börjesson, Socialdemokraterna
Idag har det varit fullmäktigemöte.
Enligt uppgift präglades mötet av allmän oreda, det verkade som om C, M och KD inte hade förhandlat färdigt innan mötet.
De viktigaste posterna blev efter diverse ajourneringer tillsatta enligt nedan:
Kommunfullmäktiges ordförande:
Thor-Björn Jacobsson, Centerpartiet
Kommunfullmäktiges vice ordförande:
Återremitterades
Kommunstyrelsens ordförande (tillika kommunalråd):
Peter Johansson, Kristdemokraterna
Kommunstyrelsens 1:e vice ordf. :
Återremitterades
Kommunstyrelsens 2:e vice ordf. (tillika kommunalråd på halvtid) :
Ulla Börjesson, Socialdemokraterna
Ernst & Youngs utvärdering av Björnhusprojektet
Som Ni säkert känner till har E&Y, på kommunens uppdrag, gjort en utvärdering av Björnhusprojektet.
Resultatet av denna utvärdering blev en rapport som E&Y föredrog på senaste kommunstyrelsemötet. E&Y lämnar i rapporten allvarlig kritik angående stora delar av hanteringen av Björnhusprojektet.
Nu får Ni möjlighet att ta del av hela rapporten.
Klicka här för att läsa hela rapporten från E&Y
Resultatet av denna utvärdering blev en rapport som E&Y föredrog på senaste kommunstyrelsemötet. E&Y lämnar i rapporten allvarlig kritik angående stora delar av hanteringen av Björnhusprojektet.
Nu får Ni möjlighet att ta del av hela rapporten.
Klicka här för att läsa hela rapporten från E&Y
måndag 1 november 2010
Kommunens svar på Konkurrensverkets föreläggande.
Kommunen har nu svarat Konkurrensverket för tredje gången.
Jag tolkar denna skrivelse som att kommunen inte lagt sig i vad som gjorts så länge det inte påverkat husets bärighet och stabilitet. Ja, det stämmer nog bra med verkligheten. Utan ledning, styrning och kontroll.
Är man helt oinsatt i ärendet skulle man kunna tro (efter att ha läst skrivelsen) att företagen betalar hela investeringen via sina hyresavier. Det vet vi ju att de inte gör.
Några "smakprov":
* Kommunen säger att Björnhuset aldrig varit ett byggentreprenadprojekt, utan ett näringslivsprojekt.
Konsekvensen av detta näringslivsprojekt var just ett byggentreprenadprojekt.....
* Man påstår även att de privata aktörerna investerat nästan 78 miljoner för anpassning av lokalerna.
Och jag min dummer som hela tiden trott det var kommunen som betalade....
* Man skriver att Mathuset "valt" att låta hyresvärden överta upparbetade investeringskostnader och sedan konvertera dessa till en hyreskonsekvens.
Jag tror inte att Mathuset hade så mycket att välja på....
* Vidare skriver man :-" Eftersom hyresvärden inte köpt något utan snarare framstår som leverantör, torde LOU inte vara tillämpligt....."
Om vi inte köpt något, varför kommer det då fakturor.....
Lämna gärna era egna kommentarer till detta inlägg.
Jag tolkar denna skrivelse som att kommunen inte lagt sig i vad som gjorts så länge det inte påverkat husets bärighet och stabilitet. Ja, det stämmer nog bra med verkligheten. Utan ledning, styrning och kontroll.
Är man helt oinsatt i ärendet skulle man kunna tro (efter att ha läst skrivelsen) att företagen betalar hela investeringen via sina hyresavier. Det vet vi ju att de inte gör.
Några "smakprov":
* Kommunen säger att Björnhuset aldrig varit ett byggentreprenadprojekt, utan ett näringslivsprojekt.
Konsekvensen av detta näringslivsprojekt var just ett byggentreprenadprojekt.....
* Man påstår även att de privata aktörerna investerat nästan 78 miljoner för anpassning av lokalerna.
Och jag min dummer som hela tiden trott det var kommunen som betalade....
* Man skriver att Mathuset "valt" att låta hyresvärden överta upparbetade investeringskostnader och sedan konvertera dessa till en hyreskonsekvens.
Jag tror inte att Mathuset hade så mycket att välja på....
* Vidare skriver man :-" Eftersom hyresvärden inte köpt något utan snarare framstår som leverantör, torde LOU inte vara tillämpligt....."
Om vi inte köpt något, varför kommer det då fakturor.....
Lämna gärna era egna kommentarer till detta inlägg.
måndag 25 oktober 2010
Utmaning till Kenneth Carlsson
Jag hade den stora glädjen att vinna en trisslott på Kenneth Carlssons blogg strax före valet. Jag skrev till Kenneth att han kunde skrapa lotten på nästa fullmäktigemöte och skänka eventuell vinst till välgörande ändamål.
Kenneth nappade på idén och svarade att han tänkte skrapa lotten i kaffepausen på fullmäktigemötet den 20/10. Evenuell vinst skulle tillfalla Röda Korset.
Tyvärr gav inte lotten någon vinst. Jag tyckte att Röda Korset ändå inte skulle gå "lottlösa" (kul va?) ur denna situation, så jag sände in en ny kommentar på Kenneths Blogg där jag skrev att jag tänkte skänka 500 kronor till Röda Korset.
Jag gav Kenneth chansen att anta denna "utmaning".
Kenneth har inte publicerat min kommentar ännu, så jag lägger lite press på honom här på min blogg så får vi se om han "vaknar".
Kom igen nu Kenneth!
Kenneth nappade på idén och svarade att han tänkte skrapa lotten i kaffepausen på fullmäktigemötet den 20/10. Evenuell vinst skulle tillfalla Röda Korset.
Tyvärr gav inte lotten någon vinst. Jag tyckte att Röda Korset ändå inte skulle gå "lottlösa" (kul va?) ur denna situation, så jag sände in en ny kommentar på Kenneths Blogg där jag skrev att jag tänkte skänka 500 kronor till Röda Korset.
Jag gav Kenneth chansen att anta denna "utmaning".
Kenneth har inte publicerat min kommentar ännu, så jag lägger lite press på honom här på min blogg så får vi se om han "vaknar".
Kom igen nu Kenneth!
onsdag 20 oktober 2010
Misstänkt överträdelse av upphandlingsreglerna - Färgelanda kommun
Konkurrensverket har för tredje gången skickat brev till kommunen där kommunen anmodas uppge på vilken rättslig grund kommunen frångår LOU.
De två första breven hade den milda rubriken "Skrivelse". I det tredje brevet har rubriken skärpts avsevärt och är nu "Föreläggande". Ytterligare bevis för att KKV skärper tonen är att brevet denna gång även undertecknats av avdelningschefen på Avdelningen för offentlig upphandling, Peter Lindblom.
Det är ingen överdrift att antaga att denna skärpning i rubricering även ger oss en föraning om hur utfallet av granskningen kommer att bli. I detta tredje brev anmodas kommunen svara i siffror. Kronor och procent.
Som ett led i Konkurrensverkets arbete har även ett nytt ärende skapats på KKV. Tidigare har Björnhusets behandlats i diarienummer 149/2010 med Ärendemening "Granskning av byggentreprenader 2010. Den 11 oktober skapades dock ett nytt ärende med diarienummer 533/2010. Denna gång med Ärendemening "Misstänkt överträdelse av upphandlingsreglerna-Färgelanda kommun.
Det skall bli spännande att se vad kommunchefen svarar.
PS: Jag vann en Trisslott på Kenneth Carlssons blogg tidigare i höst. Kenneth har lovat att skrapa den under kafferasten på fullmäktigemötet den 20/10. Eventuell vinst tillfaller Röda Korset. Jag håller tummarna!
De två första breven hade den milda rubriken "Skrivelse". I det tredje brevet har rubriken skärpts avsevärt och är nu "Föreläggande". Ytterligare bevis för att KKV skärper tonen är att brevet denna gång även undertecknats av avdelningschefen på Avdelningen för offentlig upphandling, Peter Lindblom.
Det är ingen överdrift att antaga att denna skärpning i rubricering även ger oss en föraning om hur utfallet av granskningen kommer att bli. I detta tredje brev anmodas kommunen svara i siffror. Kronor och procent.
Som ett led i Konkurrensverkets arbete har även ett nytt ärende skapats på KKV. Tidigare har Björnhusets behandlats i diarienummer 149/2010 med Ärendemening "Granskning av byggentreprenader 2010. Den 11 oktober skapades dock ett nytt ärende med diarienummer 533/2010. Denna gång med Ärendemening "Misstänkt överträdelse av upphandlingsreglerna-Färgelanda kommun.
Det skall bli spännande att se vad kommunchefen svarar.
PS: Jag vann en Trisslott på Kenneth Carlssons blogg tidigare i höst. Kenneth har lovat att skrapa den under kafferasten på fullmäktigemötet den 20/10. Eventuell vinst tillfaller Röda Korset. Jag håller tummarna!
tisdag 12 oktober 2010
Skattebetalarna är en ideell organisation som verkar för sänkt skatt, synliga skatter, bättre valuta för dina skattepengar samt ökad rättssäkerhet i skattefrågor. Med över 100 000 medlemmar är Skattebetalarnas Förening en av Sveriges största intresseorganisationer.
Skattebetalarna ger ut tidningen Sunt Förnuft. I det senaste numret har man ett tema om upphandling. Jag återger här reportaget man gjort om Björnhuset.
Håll till godo.
Färgelanda kommun ville bygga om en gammal industribyggnad.
15 miljoner skulle det kosta. Men notan har skenat i väg till
90 miljoner och lokalerna är långtifrån färdiga.
Någon upphandling har inte gjorts.
Färgelanda är en kommun med 6 700 invånare,
som styrdes av en koalition mellan Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet och Folkpartiet under den gångna
mandatperioden. Kommunens upplåning har växt och
uppgår nu till mer än 100 miljoner kronor. Förklaringen är
en okontrollerad miljonrullning med skattemedel.
Bygga om
För knappt tre år sedan bestämde kommunledningen sig
för att satsa på ett industrihotell för livsmedelsproduktion.
För ändamålet skulle de gamla industrilokalerna som
kallas Björnhuset byggas om. Kommunens förstudie mynnade
ut i att 15 miljoner borde räcka. En pannkakstillverkare,
ett äggpackeri och ett seafoodföretag visade intresse.
Beslutet om renoveringen och ombyggnaden av Björnhuset
togs i slutet av 2007 ochdet skulle vara klart på ett
halvår. Genom livsmedelsföretagens hyror skulle Färgelanda
få tillbaka de investeradepengarna.
Någon upphandling för byggarbetena gjorde kommunen
inte. Och i ramavtalet mellan kommunen och de tre
hyresgästerna hade notan blivit dubbelt så dyr, 30 miljoner.
Inte mycket har hänt
Enligt avtalet ska de tre hyresgästernas
gemensamma bolag se till att investeringarna blir
gjorda och skicka fakturorna till kommunen efter hand.
Tiden har gått, men det har inte hänt särskilt mycket. På kommunens
utgiftskonto har det dock hänt desto mer. Efter två år var notan uppe i 62 miljoner.
”Pengarna räckte inte”, sa kommunledningen till dem
som ställde frågor om projektet.
– Det uppstår saker som man inte räknat med, säger Ulla Börjesson (S) i kommunstyrelsen.
På frågan varför kommunen inte gjort någon offentlig
upphandling svarar hon att tanken var att bygget skulle
gå snabbare utan sådan upphandling.
Samtidigt säger hon att fördelen med upphandling är att man vet vad det kommer att kosta.Ulla Börjesson medger att det är tveksamt om ”det skulle blivit något” om det från början stått klart hur stor kostnaden skulle bli:
– Det finns de som säger att man ska göra en upphandling
och det finns de som säger att man inte behöver göra det.
Snedvriden konkurrens
Anmärkningsvärt är att de tre livsmedelsföretagen specialanpassat
lokalerna efter sina behov och köpt utrustning till
sig själva. Ett byte av hyresgäst kräver därför en ombyggnad.
Dessutom blir konkurrensen snedvriden, eftersom andra
företag i kommunen inte fått dessa förmånliga villkor. Och
de hyresintäkter kommunen får in från Björnhuset uppgår
inte ens till 20 miljoner kronorpå de 33 år som avtalet sträcker
sig.
– Jag hade aldrig trott att något sådant kunde hända i en
kommun, säger Bill Östlund (KD), som tillsammans med
Moderaterna tillhör oppositionen. Frågan är hur vi ska få stopp på det?
Han uppger att kommunledningen ”bara betalar” utan att kontrollera vad som gjorts.
På flera fakturor står inte vilka byggarbeten som avses.
Ett halvår senare behövdes ytterligare 10 miljoner för att
täcka de fakturor som kommunledningen skrivit på. Notan steg till 72 miljoner.
Revisorernas dom i april i år var hård:
”Vi anser att det förekommer stora brister i kommunensledning, styrning, uppföljning
och kontroll av projektet (…) Ingen upphandling av ombyggnationen har skett…”
Anmälts till polisen
Många Färgelandabor är kritiska. Kommunens hantering
av skattemedel har anmältsför trolöshet mot huvudman,
något som polisen utreder. Men det är inte slut ännu.
Det har sagts att skattebetalarna i lilla Färgelanda kommer
att bli tvungna att lägga upp ytterligare 18 miljoner
kronor. Notan är därmed uppe i 90 miljoner. Det är oklart om
det räcker. – Björnhuset ser fortfarande ut som en rivningskåk. Det har
inte gjorts mycket där, säger Bill Östlund.
Skattebetalarna ger ut tidningen Sunt Förnuft. I det senaste numret har man ett tema om upphandling. Jag återger här reportaget man gjort om Björnhuset.
Håll till godo.
Färgelanda kommun ville bygga om en gammal industribyggnad.
15 miljoner skulle det kosta. Men notan har skenat i väg till
90 miljoner och lokalerna är långtifrån färdiga.
Någon upphandling har inte gjorts.
Färgelanda är en kommun med 6 700 invånare,
som styrdes av en koalition mellan Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet och Folkpartiet under den gångna
mandatperioden. Kommunens upplåning har växt och
uppgår nu till mer än 100 miljoner kronor. Förklaringen är
en okontrollerad miljonrullning med skattemedel.
Bygga om
För knappt tre år sedan bestämde kommunledningen sig
för att satsa på ett industrihotell för livsmedelsproduktion.
För ändamålet skulle de gamla industrilokalerna som
kallas Björnhuset byggas om. Kommunens förstudie mynnade
ut i att 15 miljoner borde räcka. En pannkakstillverkare,
ett äggpackeri och ett seafoodföretag visade intresse.
Beslutet om renoveringen och ombyggnaden av Björnhuset
togs i slutet av 2007 ochdet skulle vara klart på ett
halvår. Genom livsmedelsföretagens hyror skulle Färgelanda
få tillbaka de investeradepengarna.
Någon upphandling för byggarbetena gjorde kommunen
inte. Och i ramavtalet mellan kommunen och de tre
hyresgästerna hade notan blivit dubbelt så dyr, 30 miljoner.
Inte mycket har hänt
Enligt avtalet ska de tre hyresgästernas
gemensamma bolag se till att investeringarna blir
gjorda och skicka fakturorna till kommunen efter hand.
Tiden har gått, men det har inte hänt särskilt mycket. På kommunens
utgiftskonto har det dock hänt desto mer. Efter två år var notan uppe i 62 miljoner.
”Pengarna räckte inte”, sa kommunledningen till dem
som ställde frågor om projektet.
– Det uppstår saker som man inte räknat med, säger Ulla Börjesson (S) i kommunstyrelsen.
På frågan varför kommunen inte gjort någon offentlig
upphandling svarar hon att tanken var att bygget skulle
gå snabbare utan sådan upphandling.
Samtidigt säger hon att fördelen med upphandling är att man vet vad det kommer att kosta.Ulla Börjesson medger att det är tveksamt om ”det skulle blivit något” om det från början stått klart hur stor kostnaden skulle bli:
– Det finns de som säger att man ska göra en upphandling
och det finns de som säger att man inte behöver göra det.
Snedvriden konkurrens
Anmärkningsvärt är att de tre livsmedelsföretagen specialanpassat
lokalerna efter sina behov och köpt utrustning till
sig själva. Ett byte av hyresgäst kräver därför en ombyggnad.
Dessutom blir konkurrensen snedvriden, eftersom andra
företag i kommunen inte fått dessa förmånliga villkor. Och
de hyresintäkter kommunen får in från Björnhuset uppgår
inte ens till 20 miljoner kronorpå de 33 år som avtalet sträcker
sig.
– Jag hade aldrig trott att något sådant kunde hända i en
kommun, säger Bill Östlund (KD), som tillsammans med
Moderaterna tillhör oppositionen. Frågan är hur vi ska få stopp på det?
Han uppger att kommunledningen ”bara betalar” utan att kontrollera vad som gjorts.
På flera fakturor står inte vilka byggarbeten som avses.
Ett halvår senare behövdes ytterligare 10 miljoner för att
täcka de fakturor som kommunledningen skrivit på. Notan steg till 72 miljoner.
Revisorernas dom i april i år var hård:
”Vi anser att det förekommer stora brister i kommunensledning, styrning, uppföljning
och kontroll av projektet (…) Ingen upphandling av ombyggnationen har skett…”
Anmälts till polisen
Många Färgelandabor är kritiska. Kommunens hantering
av skattemedel har anmältsför trolöshet mot huvudman,
något som polisen utreder. Men det är inte slut ännu.
Det har sagts att skattebetalarna i lilla Färgelanda kommer
att bli tvungna att lägga upp ytterligare 18 miljoner
kronor. Notan är därmed uppe i 90 miljoner. Det är oklart om
det räcker. – Björnhuset ser fortfarande ut som en rivningskåk. Det har
inte gjorts mycket där, säger Bill Östlund.
lördag 25 september 2010
Hur mycket kostar Björnhuset... egentligen....
Häromdagen fick jag en kommentar på ett tidigare inlägg. För att aktualisera frågeställningen startar jag en ny tråd i ämnet.
Hej DNV !
Det var ett tag sedan jag besökte din blogg,av den anledningen får Du ursäkta min sena kommentar till Ditt inlägg här ovan.
Du utger dig från att vara väl bevandrad i ekonomi därför undrar jag, varför Du förtiger en del av realiteterna? Du borde veta att Björnhuset är, till viss del, finansierat av kommunens egna likvida medel. Detta påverkar självklart, till viss del de finansiella kostnaderna för innevarandeår. Dessutom är projekt ej bokföringsmässigt aktiverat ännu. Sannolikt kommer det ske under oktober - november, innevarande bokföringsår, det vill säga 2/3 12 delar. Enligt min uppfattning torde därför budgeterade 2 miljoner vara mer än väl tilltagna för detta verksamhets år.
Som svar till kommentaren skrev jag:
Hej Anonym 11:54
Jag vet inte om jag utgett mig för att vara "väl bevandrad i ekonomi", men säger du att jag gjort det så kanske det är så att jag sagt det.
Visst, jag är i viss mån "bevandrad i ekonomi", men absolut inte utbildad ekonom. Däremot är jag hyfsat slängd i matematik.
Du själv verkar vara "bevandrad i ekonomi", vilket är bra eftersom du då kanske kan förklara för mig de delar jag inte förstår mig på.
1: Visst, en del av satsningen har tagits med likvida medel. Men om kommunen hade haft kvar dessa likvida medel hade det då inte blivit positiva effekter av avkastningen på dessa medel som hamnat som "plus" i kommunens bokföring? Bör man ändå inte räkna detta saknade "plus" som en kostnad? Dessutom vet vi ju både du och jag att kommunen för tillfället definitivt saknar likvida medel, vilket innebär att vi fått låna till andra poster i stället. Nu hamnar den finansiella kostnaden därför på dessa andra poster i stället för på Björnhuset.
2: För mig är detta med att aktivera ett projekt någon form av teknisk bokföring. Om vi lånar 50 miljoner från en bank för att bygga någonting, inte väntar väl banken med att debitera ränta tills projektet är aktiverat?
Vad jag vill säga med ovanstående två punkter är att Björnhuset kostar oss 7-8 miljoner kronor på ett år i finansiella kostnader. Oavsett om vi använt egna likvida medel eller om projektet inte är aktiverat. Någonstans i den kommunala ekonomin dyker ju kostnaderna upp, även om det inte står stämplat Björnhuset på dem.
Har jag rätt eller fel?
Jag väntar fortfarande på att Anonym 11.54 skall besvara min fråga…
Hej DNV !
Det var ett tag sedan jag besökte din blogg,av den anledningen får Du ursäkta min sena kommentar till Ditt inlägg här ovan.
Du utger dig från att vara väl bevandrad i ekonomi därför undrar jag, varför Du förtiger en del av realiteterna? Du borde veta att Björnhuset är, till viss del, finansierat av kommunens egna likvida medel. Detta påverkar självklart, till viss del de finansiella kostnaderna för innevarandeår. Dessutom är projekt ej bokföringsmässigt aktiverat ännu. Sannolikt kommer det ske under oktober - november, innevarande bokföringsår, det vill säga 2/3 12 delar. Enligt min uppfattning torde därför budgeterade 2 miljoner vara mer än väl tilltagna för detta verksamhets år.
Som svar till kommentaren skrev jag:
Hej Anonym 11:54
Jag vet inte om jag utgett mig för att vara "väl bevandrad i ekonomi", men säger du att jag gjort det så kanske det är så att jag sagt det.
Visst, jag är i viss mån "bevandrad i ekonomi", men absolut inte utbildad ekonom. Däremot är jag hyfsat slängd i matematik.
Du själv verkar vara "bevandrad i ekonomi", vilket är bra eftersom du då kanske kan förklara för mig de delar jag inte förstår mig på.
1: Visst, en del av satsningen har tagits med likvida medel. Men om kommunen hade haft kvar dessa likvida medel hade det då inte blivit positiva effekter av avkastningen på dessa medel som hamnat som "plus" i kommunens bokföring? Bör man ändå inte räkna detta saknade "plus" som en kostnad? Dessutom vet vi ju både du och jag att kommunen för tillfället definitivt saknar likvida medel, vilket innebär att vi fått låna till andra poster i stället. Nu hamnar den finansiella kostnaden därför på dessa andra poster i stället för på Björnhuset.
2: För mig är detta med att aktivera ett projekt någon form av teknisk bokföring. Om vi lånar 50 miljoner från en bank för att bygga någonting, inte väntar väl banken med att debitera ränta tills projektet är aktiverat?
Vad jag vill säga med ovanstående två punkter är att Björnhuset kostar oss 7-8 miljoner kronor på ett år i finansiella kostnader. Oavsett om vi använt egna likvida medel eller om projektet inte är aktiverat. Någonstans i den kommunala ekonomin dyker ju kostnaderna upp, även om det inte står stämplat Björnhuset på dem.
Har jag rätt eller fel?
Jag väntar fortfarande på att Anonym 11.54 skall besvara min fråga…
torsdag 16 september 2010
Konkurrensverket frågar en andra gång....
Som de flesta kunnat räkna ut var inte Konkurrensverket nöjda med svaret de fick från Färgelanda kommun.
De blev helt enkelt tvungna att, i en ny skrivelse, förklara att de vet att kommunen betalat för hela ombyggnaden.
De ser sig därför nödgade att ordagrannt ställa samma fråga igen, det vill säga på vilken rättslig grund kommunen ansåg att man ej behövde göra en upphandling av byggentreprenaden i Björnhuset.
Det måste kännas nesligt för kommunledningen att få byxorna neddragna på det viset!
Det är aldrig bra att befinna sig i "gråzonen", tänk på det Ulla, Ann-Marie och Kenneth.
Nåväl, här kommer Konkurrensverkets andra skrivelse till kommunen i samma ärende:
De blev helt enkelt tvungna att, i en ny skrivelse, förklara att de vet att kommunen betalat för hela ombyggnaden.
De ser sig därför nödgade att ordagrannt ställa samma fråga igen, det vill säga på vilken rättslig grund kommunen ansåg att man ej behövde göra en upphandling av byggentreprenaden i Björnhuset.
Det måste kännas nesligt för kommunledningen att få byxorna neddragna på det viset!
Det är aldrig bra att befinna sig i "gråzonen", tänk på det Ulla, Ann-Marie och Kenneth.
Nåväl, här kommer Konkurrensverkets andra skrivelse till kommunen i samma ärende:
lördag 11 september 2010
UllaKenneth bemöter kritik från Liv Landell, GT.
Kvällstidningen GT har under de senaste året tagit upp missförhållanden i Färgelanda kommun. Häromdagen kommenterade en av tidningens ledarskribenter (Liv Landell) den allmänna röran i kommunen. Ulla Börjesson och Kenneth Carlsson kände sig genast manade att intaga försvarsställning. Det är lika bra de övar, för de kommer att behöva genomlida mer negativ kritik framöver.
Och du UllaKenneth, detta är INGEN partipolitisk blogg!
Kära läsare håll till godo (Ur GT:s nätupplaga 2010-09-11)
Debatt/Replik: Raljerande och oacceptabelt
Att sätta personkryss är av stor vikt, men att ta till starka överdrifter och rent av osanningar för att rättfärdiga denna viktiga demokratiska möjlighet är att skjuta över målet. Vi vill här bemöta de ändamål som Liv Landell har använt för att helga medlen.
Gällande vår kommuns ekonomiska situation påstår hon att "...man räknar med ett underskott på 20 miljoner i år". Vi antar att hon fiskat i grumliga vatten gällande faktainsamling.
Sanningen är att kommunen vid senaste prognos, i maj i år, har ett negativt resultat på knappa 8 mkr. Visserligen starkt bekymmersamt, men vad är anledningen till att Liv anger 12 mkr större underskott?
Till påståendet att "på grund av att kommunstyrelsen felsatsat på affärscentrat Björnhuset" har vi följande kommentar. Budgeten gällande Björnhuset är 2 mkr och beräknas hålla sig inom denna ram för 2010. Alltså har det inte bidragit till det negativa resultatet, och för övrigt anser vi att satsningen på Björnhuset inte är felaktig.
"Just S och FP har medverkat till de skenande kostnaderna för Björnhuset", är magstarkt. Av de totalt 35 ledamöter i Färgelanda kommunfullmäktige så beslutade 28 av dem att göra den senaste beslutade satsningen på Björnhuset.
Hur vi, S och FP, "har medverkat till skenande kostnader" får skribenten utveckla tydligare då våra partier har 16 mandat av 35.
"Det märks inte minst av nätopinionen" har svag statistisk grund. Man skall vara medveten om att en del av den "nätopinion" som skribenten hänvisar till är ett partipolitisk inslag i debatten.
Vi tar mer än gärna en sakdebatt i Färgelanda, men hånande tillmälen och spetsiga formuleringar har vi fått nog av.
Vi är innerligt trötta på att Färgelanda kommuns göranden och låtanden hanteras raljerande och där sanningen hanteras på ett oacceptabelt sätt!
Ulla Börjesson
Ulla Börjesson (S) är oppositionsråd i Fägelanda.
Kenneth Carlsson
Kenneth Carlsson (FP) är kommunstyrelsens
förste vice ordförande i Färgelanda
SVAR:
Mina "ändamål" i ledaren den 6 september är att uppmärksamma GT:s läsare i Färgelanda och andra kommuner med vanskötta affärer på personvalsinsitutets potential. Det finns ett missnöje bland kommuninnevånarna i Färgelanda som måste tas på allvar, men det blir givetvis svårt om man väljer att reducera opinionsbildning via sociala medier till förtäckt partipropaganda.
Det grumliga vatten jag fiskat upp siffran 20 miljoner ur är tidningen Bohusläningen (9/9). Jag beklagar att källan inte anges i texten, och att jag inte kontrollerade uppgiften mer noggrant. Jag gratulerar också Färgelanda åt att man håller budgeten för Björnhuset för 2010. Detta kompenserar emellertid knappast turerna kring projektet.
Från början skulle projektet ha kostat kommunen 30 miljoner kronor, men notan landade på över 70 miljoner kronor. Kommunrevisorerna tillsatte till slut en konsult, och ärendet granskas nu av Konkurrensverket som på eget bevåg har ingripit. Dessa uppgifter kommer från SVT:s Västnytt och Bohusläningen.
Skälet till att Ulla Börjesson (S) och Kenneth Carlsson (FP) nämns är deras kommenterarer till debaclet med föreningsbidrag i Bohusläningen häromdagen. Givetvis borde jag ha räknat upp fler politiker som medverkat till märkliga beslut som påverkar de boende i Färgelanda i deras vardag.
Liv Landell
Publicerat 11 sep 2010 06:45:29 Uppdaterad 11 sep 2010 08:39:38
Kommentar DNV:
Personligen tror jag nog att Liv Landells uppgifter om 20 miljoner back för 2010 ligger närmast sanningen. Vi gick nämligen 17,9 miljoner back 2009, och den negativa utvecklingen för exempelvis Björneruds Gård tror jag inte direkt förbättrar resultatet. Glöm heller inte att vi antagligen måste skriva ner värdet på Björnhuset då inte hyresintäkterna tillnärmelsevis motsvarar kostnaderna, allt enligt våra revisorers rekommendationer.
Att de sen påstår att budgeten på 2 miljoner för Björnhuset kommer att hålla 2010 tvivlar jag också på. Hur fan kan de ha en budget på 2 miljoner?
Det har kostat knappa 90 miljoner! Skriv av det på 20 år och bara amorteringsdelen av kapitalkostnaden uppgår till 4,5 miljoner (rak avskrivning). Lägg sedan till ränta på drygt 3,5 miljoner. Då är vi uppe i 8 miljoner. Hyresintäkterna kanske hade blivit 1,5 miljoner för 2010 om Björnerud orkat hålla ut.
Nej du Ulla, som påstår dig vara så f-bannat bra på ekonomi, detta håller inte.
LÖGNARE!
Och du UllaKenneth, detta är INGEN partipolitisk blogg!
Kära läsare håll till godo (Ur GT:s nätupplaga 2010-09-11)
Debatt/Replik: Raljerande och oacceptabelt
Att sätta personkryss är av stor vikt, men att ta till starka överdrifter och rent av osanningar för att rättfärdiga denna viktiga demokratiska möjlighet är att skjuta över målet. Vi vill här bemöta de ändamål som Liv Landell har använt för att helga medlen.
Gällande vår kommuns ekonomiska situation påstår hon att "...man räknar med ett underskott på 20 miljoner i år". Vi antar att hon fiskat i grumliga vatten gällande faktainsamling.
Sanningen är att kommunen vid senaste prognos, i maj i år, har ett negativt resultat på knappa 8 mkr. Visserligen starkt bekymmersamt, men vad är anledningen till att Liv anger 12 mkr större underskott?
Till påståendet att "på grund av att kommunstyrelsen felsatsat på affärscentrat Björnhuset" har vi följande kommentar. Budgeten gällande Björnhuset är 2 mkr och beräknas hålla sig inom denna ram för 2010. Alltså har det inte bidragit till det negativa resultatet, och för övrigt anser vi att satsningen på Björnhuset inte är felaktig.
"Just S och FP har medverkat till de skenande kostnaderna för Björnhuset", är magstarkt. Av de totalt 35 ledamöter i Färgelanda kommunfullmäktige så beslutade 28 av dem att göra den senaste beslutade satsningen på Björnhuset.
Hur vi, S och FP, "har medverkat till skenande kostnader" får skribenten utveckla tydligare då våra partier har 16 mandat av 35.
"Det märks inte minst av nätopinionen" har svag statistisk grund. Man skall vara medveten om att en del av den "nätopinion" som skribenten hänvisar till är ett partipolitisk inslag i debatten.
Vi tar mer än gärna en sakdebatt i Färgelanda, men hånande tillmälen och spetsiga formuleringar har vi fått nog av.
Vi är innerligt trötta på att Färgelanda kommuns göranden och låtanden hanteras raljerande och där sanningen hanteras på ett oacceptabelt sätt!
Ulla Börjesson
Ulla Börjesson (S) är oppositionsråd i Fägelanda.
Kenneth Carlsson
Kenneth Carlsson (FP) är kommunstyrelsens
förste vice ordförande i Färgelanda
SVAR:
Mina "ändamål" i ledaren den 6 september är att uppmärksamma GT:s läsare i Färgelanda och andra kommuner med vanskötta affärer på personvalsinsitutets potential. Det finns ett missnöje bland kommuninnevånarna i Färgelanda som måste tas på allvar, men det blir givetvis svårt om man väljer att reducera opinionsbildning via sociala medier till förtäckt partipropaganda.
Det grumliga vatten jag fiskat upp siffran 20 miljoner ur är tidningen Bohusläningen (9/9). Jag beklagar att källan inte anges i texten, och att jag inte kontrollerade uppgiften mer noggrant. Jag gratulerar också Färgelanda åt att man håller budgeten för Björnhuset för 2010. Detta kompenserar emellertid knappast turerna kring projektet.
Från början skulle projektet ha kostat kommunen 30 miljoner kronor, men notan landade på över 70 miljoner kronor. Kommunrevisorerna tillsatte till slut en konsult, och ärendet granskas nu av Konkurrensverket som på eget bevåg har ingripit. Dessa uppgifter kommer från SVT:s Västnytt och Bohusläningen.
Skälet till att Ulla Börjesson (S) och Kenneth Carlsson (FP) nämns är deras kommenterarer till debaclet med föreningsbidrag i Bohusläningen häromdagen. Givetvis borde jag ha räknat upp fler politiker som medverkat till märkliga beslut som påverkar de boende i Färgelanda i deras vardag.
Liv Landell
Publicerat 11 sep 2010 06:45:29 Uppdaterad 11 sep 2010 08:39:38
Kommentar DNV:
Personligen tror jag nog att Liv Landells uppgifter om 20 miljoner back för 2010 ligger närmast sanningen. Vi gick nämligen 17,9 miljoner back 2009, och den negativa utvecklingen för exempelvis Björneruds Gård tror jag inte direkt förbättrar resultatet. Glöm heller inte att vi antagligen måste skriva ner värdet på Björnhuset då inte hyresintäkterna tillnärmelsevis motsvarar kostnaderna, allt enligt våra revisorers rekommendationer.
Att de sen påstår att budgeten på 2 miljoner för Björnhuset kommer att hålla 2010 tvivlar jag också på. Hur fan kan de ha en budget på 2 miljoner?
Det har kostat knappa 90 miljoner! Skriv av det på 20 år och bara amorteringsdelen av kapitalkostnaden uppgår till 4,5 miljoner (rak avskrivning). Lägg sedan till ränta på drygt 3,5 miljoner. Då är vi uppe i 8 miljoner. Hyresintäkterna kanske hade blivit 1,5 miljoner för 2010 om Björnerud orkat hålla ut.
Nej du Ulla, som påstår dig vara så f-bannat bra på ekonomi, detta håller inte.
LÖGNARE!
onsdag 1 september 2010
Kommunens svar till Konkurrensverket
Nedan kan Ni läsa tjänsteutlåtandet kommunen lämnat till Konkurrensverket.
Speciellt intressant är sista meningen: -"Fakturor från entreprenörerna har betalts av Mathuset AB som ägs av de tre livsmedelsföretagen."
Ja, det är ju ingen lögn, Mathuset har ju betalt fakturorna. Vad man medvetet utelämnat är informationen att kommunen sedan (i stort sett per omgående) utbetalt samma summor till Mathuset. Man försöker alltså få Konkurrensverket att tro att det är Mathuset som betalar ombyggnaden.
Vidare skriver kommunen: -"Kommunen kan sedan köpa tillbaka de investeringar som inte är företagsspecifika."
Vad man inte skriver är att kommunen utan undantag betalt alla ej företagsspecifika investeringar. Man har även betalt många företagsspecifika investeringar.
Det är otroligt vad svårt det är att vara rak och ärlig för vissa!
Jag är dock övertygad om att Konkurrensverkets personal är för smarta för att låta sig luras av dylika "lögner".
Speciellt intressant är sista meningen: -"Fakturor från entreprenörerna har betalts av Mathuset AB som ägs av de tre livsmedelsföretagen."
Ja, det är ju ingen lögn, Mathuset har ju betalt fakturorna. Vad man medvetet utelämnat är informationen att kommunen sedan (i stort sett per omgående) utbetalt samma summor till Mathuset. Man försöker alltså få Konkurrensverket att tro att det är Mathuset som betalar ombyggnaden.
Vidare skriver kommunen: -"Kommunen kan sedan köpa tillbaka de investeringar som inte är företagsspecifika."
Vad man inte skriver är att kommunen utan undantag betalt alla ej företagsspecifika investeringar. Man har även betalt många företagsspecifika investeringar.
Det är otroligt vad svårt det är att vara rak och ärlig för vissa!
Jag är dock övertygad om att Konkurrensverkets personal är för smarta för att låta sig luras av dylika "lögner".
fredag 27 augusti 2010
Konkurrensverkets skrivelse till Färgelanda kommun
Jag har fått ta del av en skrivelse som Konkurrensverket skickat till Färgelanda Kommun.
I denna skrivelse anmodas kommunen att inkomma med motivering till varför de valde att ej upphandla entreprenaden. Konkurrensverket skickar inga sådana skrivelser om de inte anser att det finns fog för det.
De flesta minns nog kommunchefens svar under allmänhetens frågestund: -"Så gör man, svarade Jan Eriksson, det har vi kollat med jurister".
Även den externa revisorn från Deloitte ställde sig ytterst tveksam till förfarandet.
Svaret från kommunstyrelsen till Deloitte löd som ni kanske minns:
Dock gjorde vi – och gör fortfarande – bedömningen att renoveringen av Björnhuset inte omfattas av LOU. Skälen till det är följande:
• Livsmedelscentrat Björnhuset bygger på samverkan, samproduktion och gemensamma resurser, vilket gör projektet unikt. Det gick vid byggstart inte att säkert förutse hur byggnaderna skulle komma att utformas. Därför har det inte heller funnits något underlag för upphandling. Under renoveringens gång har också otaliga mindre och större förändringar av ritningar och planer skett, vilket stärker oss i uppfattningen att projektet inte skulle varit möjligt att upphandla.
• Färgelanda kommun äger fastigheten Björnhuset och hyr ut den till företagen. Vi ger dem tillåtelse att bygga om fastigheten för att anpassa den till de krav som ställs på livsmedelsindustrier. Kommunen kan sedan köpa tillbaka de investeringar som inte är företagsspecifika.
• Färgelanda kommun har inte haft något inflytande över kontraktstilldelningen till de entreprenörer som utfört arbetet. Kommunen har inte på något sätt varit inblandad i urvalet och vi anser oss därför inte vara upphandlare i detta fall.
Jag antar att Konkurrensverket redan sett de skäl kommunen åberopar i sitt svar till Deloitte. Att även Konkurrensverket väljer att ställa frågorna till kommunen torde bero på att de finner kommunens skäl vara ren nonsens.
Kommunen anmodas svara Konkurrensverket senast 2010-09-02. Jag är rädd att inte Konkurrensverket finner kommunens skäl vara godtagbara. Det vore intressant att höra vad Jans jurister har att säga i ärendet.
Jag bifogar här Konkurrensverkets skrivelse till kommunen.
I denna skrivelse anmodas kommunen att inkomma med motivering till varför de valde att ej upphandla entreprenaden. Konkurrensverket skickar inga sådana skrivelser om de inte anser att det finns fog för det.
De flesta minns nog kommunchefens svar under allmänhetens frågestund: -"Så gör man, svarade Jan Eriksson, det har vi kollat med jurister".
Även den externa revisorn från Deloitte ställde sig ytterst tveksam till förfarandet.
Svaret från kommunstyrelsen till Deloitte löd som ni kanske minns:
Dock gjorde vi – och gör fortfarande – bedömningen att renoveringen av Björnhuset inte omfattas av LOU. Skälen till det är följande:
• Livsmedelscentrat Björnhuset bygger på samverkan, samproduktion och gemensamma resurser, vilket gör projektet unikt. Det gick vid byggstart inte att säkert förutse hur byggnaderna skulle komma att utformas. Därför har det inte heller funnits något underlag för upphandling. Under renoveringens gång har också otaliga mindre och större förändringar av ritningar och planer skett, vilket stärker oss i uppfattningen att projektet inte skulle varit möjligt att upphandla.
• Färgelanda kommun äger fastigheten Björnhuset och hyr ut den till företagen. Vi ger dem tillåtelse att bygga om fastigheten för att anpassa den till de krav som ställs på livsmedelsindustrier. Kommunen kan sedan köpa tillbaka de investeringar som inte är företagsspecifika.
• Färgelanda kommun har inte haft något inflytande över kontraktstilldelningen till de entreprenörer som utfört arbetet. Kommunen har inte på något sätt varit inblandad i urvalet och vi anser oss därför inte vara upphandlare i detta fall.
Jag antar att Konkurrensverket redan sett de skäl kommunen åberopar i sitt svar till Deloitte. Att även Konkurrensverket väljer att ställa frågorna till kommunen torde bero på att de finner kommunens skäl vara ren nonsens.
Kommunen anmodas svara Konkurrensverket senast 2010-09-02. Jag är rädd att inte Konkurrensverket finner kommunens skäl vara godtagbara. Det vore intressant att höra vad Jans jurister har att säga i ärendet.
Jag bifogar här Konkurrensverkets skrivelse till kommunen.
söndag 22 augusti 2010
Färgelandas ekonomi
Som ni säkert redan sett på andra håll hamnar Färgelanda på en inte alltför hedrande plats i bottenskiktet av alla Sveriges kommuner när det gäller den ekonomiska utvecklingen mellan åren 2000 och 2009.
Jag redovisar här nedan resultaten från 1998 till 2009.
Källor: Färgelanda kommuns hemsida samt SCB.
Not: Summorna för raderna Finansiella kostnader och Finansiella intäkter för 2009 har jag ej fått tag på, dock är den totala Finansiella kostnaden cirka 0,7 miljoner kronor.
Resultatet för 2009 är absolut en rysare.
Även om man räknar bort 2,2 MSEK för Furåsen och 6 MSEK för Golfklubben går ju kommunen back nästan 10 miljoner ÄNDÅ.
Om man gör det inte alltför vågade antagandet att kommunen kommer att gå back 10 MSEK även 2010, kommer en undersökning lik den som presenterades i Dagens Samhälle ge vid handen att Färgelanda tappar ca 250 kr/invånare/år mellan åren 2001-2010.
Att jämföra med de 66 kronor/invånare/år i förlust som presenterades för åren 2000-2009.
Förmodligen kommer Färgelanda kommun därför att dyka ytterligare i kommande års jämförelser.
Jag har haft lite svårt att få till bilden, men om Ni klickar på den så kommer en ny sida med bara bilden på. Klickar Ni på bilden igen blir den förstorad och lätt att läsa.
Jag redovisar här nedan resultaten från 1998 till 2009.
Källor: Färgelanda kommuns hemsida samt SCB.
Not: Summorna för raderna Finansiella kostnader och Finansiella intäkter för 2009 har jag ej fått tag på, dock är den totala Finansiella kostnaden cirka 0,7 miljoner kronor.
Resultatet för 2009 är absolut en rysare.
Även om man räknar bort 2,2 MSEK för Furåsen och 6 MSEK för Golfklubben går ju kommunen back nästan 10 miljoner ÄNDÅ.
Om man gör det inte alltför vågade antagandet att kommunen kommer att gå back 10 MSEK även 2010, kommer en undersökning lik den som presenterades i Dagens Samhälle ge vid handen att Färgelanda tappar ca 250 kr/invånare/år mellan åren 2001-2010.
Att jämföra med de 66 kronor/invånare/år i förlust som presenterades för åren 2000-2009.
Förmodligen kommer Färgelanda kommun därför att dyka ytterligare i kommande års jämförelser.
Jag har haft lite svårt att få till bilden, men om Ni klickar på den så kommer en ny sida med bara bilden på. Klickar Ni på bilden igen blir den förstorad och lätt att läsa.
torsdag 12 augusti 2010
Björneruds rekonstruktion
Björneruds rekonstruktion är förlängd till den 22/9 2010.
Jag har under en tid funderat på hur en företagsrekonstruktion fungerar.
Kommunens fordringar fram till dess kommer ju att öka med kostnader för hyra, kostnader för energi etc.
Vad händer med kommunens fordringar fram till rekonstruktionsbeslutet?
Hur hanteras kommunens fordringar från rekonstruktionsdatumet till rekonstruktionen är slutförd?
Vem på kommunen bevakar kommunens intressen?
Då jag inte själv innehar någon egentlig kunskap om rekonstruktioner, har jag letat på nätet. Nedanstående texter fann jag på:
Gärde Wesslau Advokatbyrå, ”Rekonstruktion av företag” dat: 2006-03-0:
”Hur fortsätter verksamheten under en rekonstruktion?
Företaget behåller formell rådighet, vilket innebär att företagsledningen fortsätter att driva verksamheten. Dock är möjligheten att agera något begränsad under rekonstruktionen.
Företaget måste lämna upplysningar till rekonstruktören och även följa de anvisningar som rekonstruktören kan lämna om hur verksamheten skall bedrivas. Rekonstruktören kan exempelvis lämna anvisningar om att viss produktion som bedöms olönsam skall upphöra.
Som huvudregel skall inköp som sker under rekonstruktionen betalas kontant. Då kontant betalning inte alltid är möjligt uppkommer en särskild förmånsrätt för dem som med rekonstruktörens samtycke på kredit levererar till företaget under rekonstruktion.
Detta innebär att om rekonstruktionen misslyckas och företaget försätts i konkurs har leverantören rätt att få betalt före andra fordringsägare.
Företaget får inte heller göra vissa transaktioner såsom att sälja eller pantsätta viss egendom och liknande.
Vad bör man tänka på innan rekonstruktion inleds?
Dessvärre misslyckas många rekonstruktionsförsök. Detta beror till mycket stor del på att de inleds för sent. Betalningsproblemet har då hunnit bli så stort att det inte är möjliga att åtgärda. Det bästa råd som kan ges till företag är därför att agera i tid.
En del rekonstruktioner misslyckas eftersom de inleds trots att det saknas förutsättningar. Då en misslyckad rekonstruktion varken gynnar företaget eller dess fordringsägare är det viktigt att noggrant utreda företagets situation innan rekonstruktion inleds.
Viktiga parametrar vid denna inledande bedömning är dels omfattningen av den gamla skulden och hur den kan hanteras och dels hur betalningsförmågan ser ut under och efter rekonstruktionen, det vill säga när man bortser från de gamla skulderna.
Om det står klart att företaget inte klarar sig av egen kraft ens om man slipper betala de gamla skulderna är rekonstruktion med all säkerhet ingen framkomlig väg.”
Ja, det är sannerligen en spännande tid fram till den 22/9.
Hur kommer rekonstruktionen att gå?
Finns förutsättningar för att få företaget lönsamt?
Vad tror Ni?
Jag har under en tid funderat på hur en företagsrekonstruktion fungerar.
Kommunens fordringar fram till dess kommer ju att öka med kostnader för hyra, kostnader för energi etc.
Vad händer med kommunens fordringar fram till rekonstruktionsbeslutet?
Hur hanteras kommunens fordringar från rekonstruktionsdatumet till rekonstruktionen är slutförd?
Vem på kommunen bevakar kommunens intressen?
Då jag inte själv innehar någon egentlig kunskap om rekonstruktioner, har jag letat på nätet. Nedanstående texter fann jag på:
Gärde Wesslau Advokatbyrå, ”Rekonstruktion av företag” dat: 2006-03-0:
”Hur fortsätter verksamheten under en rekonstruktion?
Företaget behåller formell rådighet, vilket innebär att företagsledningen fortsätter att driva verksamheten. Dock är möjligheten att agera något begränsad under rekonstruktionen.
Företaget måste lämna upplysningar till rekonstruktören och även följa de anvisningar som rekonstruktören kan lämna om hur verksamheten skall bedrivas. Rekonstruktören kan exempelvis lämna anvisningar om att viss produktion som bedöms olönsam skall upphöra.
Som huvudregel skall inköp som sker under rekonstruktionen betalas kontant. Då kontant betalning inte alltid är möjligt uppkommer en särskild förmånsrätt för dem som med rekonstruktörens samtycke på kredit levererar till företaget under rekonstruktion.
Detta innebär att om rekonstruktionen misslyckas och företaget försätts i konkurs har leverantören rätt att få betalt före andra fordringsägare.
Företaget får inte heller göra vissa transaktioner såsom att sälja eller pantsätta viss egendom och liknande.
Vad bör man tänka på innan rekonstruktion inleds?
Dessvärre misslyckas många rekonstruktionsförsök. Detta beror till mycket stor del på att de inleds för sent. Betalningsproblemet har då hunnit bli så stort att det inte är möjliga att åtgärda. Det bästa råd som kan ges till företag är därför att agera i tid.
En del rekonstruktioner misslyckas eftersom de inleds trots att det saknas förutsättningar. Då en misslyckad rekonstruktion varken gynnar företaget eller dess fordringsägare är det viktigt att noggrant utreda företagets situation innan rekonstruktion inleds.
Viktiga parametrar vid denna inledande bedömning är dels omfattningen av den gamla skulden och hur den kan hanteras och dels hur betalningsförmågan ser ut under och efter rekonstruktionen, det vill säga när man bortser från de gamla skulderna.
Om det står klart att företaget inte klarar sig av egen kraft ens om man slipper betala de gamla skulderna är rekonstruktion med all säkerhet ingen framkomlig väg.”
Ja, det är sannerligen en spännande tid fram till den 22/9.
Hur kommer rekonstruktionen att gå?
Finns förutsättningar för att få företaget lönsamt?
Vad tror Ni?
söndag 8 augusti 2010
Preliminär rekonstruktionsplan, Björnerud Gård AB
Tingsrätten beslutade den 22/6 2010 om rekonstruktion av företaget.
Jag har fått ta del av den preliminära rekonstruktionsplan som lämnats in till tingsrätten.
Rekonstruktionsarbetet har utförts av företaget Ackordscentralen Göteborg AB.
Texterna nedan är referat tagna ur den preliminära rekonstruktionsplan som lämnades in till tingsrätten den 2/8 2010.
* Syftet med en rekonstruktion av verksamheten är att Bolaget - utöver tillfredsställande likviditet och soliditet - skall uppnå en förbättrad lönsamhet och därmed skapa goda förutsättningar för en kommersiellt framgånsrik verksamhet på sikt.
* Vid tidpunkten för rekonstruktionsbeslutet ägdes Bolaget av familjen Kullgren (Cecilia Kullgren samt hennes far och mor), Yngve Åsberg och Bertil Gustafsson, varvid familjen Kullgren kontrollerade ca 60% av aktierna.
* Orsaken till Bolagets oförmåga att betala sina skulder är sammanfattningsvis en period av olönsamhet i kombination med en pressad likviditetssituation, vilket i allt väsentligt berott på en kraftfull expansion av Bolagets verksamhet 2008 och 2009.
* Bolaget har under i vart fall 2010 haft ett negativt kassaflöde med ca 1 miljon kronor/månad. Underskottet har dock kunnat hanteras fram till betalningsinställelsen genom succesiva tillskott av kapital från Yngve Åsberg och Bertil Gustafsson.
* För att förbättra Bolagets resultatutveckling och likviditet samt stärka Bolagets balansräkning har nedanstående preliminära åtgärdsplan utarbetats tillsammans med bolaget.
Åtgärdsplanen innehåller i allt väsentligt följande moment.
- Tillskott av kapital, fa ägarkapital.
- Förändrad ägarstruktur.
- Offentligt ackord med oprioriterade fordringsägare.
- Åtgärder syftande till att stärka produktion och relation med Bolagets nuvarande
och framtida kunder av vilka huvuddelen är Sveriges centrala dagligvarukedjor.
Ovanstående åtgärder syftar till att skapa långsiktig vinstuthållighet med en stark balansräkning under god likviditetskontroll. Jag är av uppfattningen att ovanstående åtgärder förutsätter:
- att balansräkningen stärks genom fastställande av offentligt ackord (förmodligen 25%)
- att ytterligare resultatförbättrande åtgärder genomför, och
- att Bolaget tillförs ytterligare kapital.
Undertecknat Johan Sölveland, rekonstruktör.
Jag har fått ta del av den preliminära rekonstruktionsplan som lämnats in till tingsrätten.
Rekonstruktionsarbetet har utförts av företaget Ackordscentralen Göteborg AB.
Texterna nedan är referat tagna ur den preliminära rekonstruktionsplan som lämnades in till tingsrätten den 2/8 2010.
* Syftet med en rekonstruktion av verksamheten är att Bolaget - utöver tillfredsställande likviditet och soliditet - skall uppnå en förbättrad lönsamhet och därmed skapa goda förutsättningar för en kommersiellt framgånsrik verksamhet på sikt.
* Vid tidpunkten för rekonstruktionsbeslutet ägdes Bolaget av familjen Kullgren (Cecilia Kullgren samt hennes far och mor), Yngve Åsberg och Bertil Gustafsson, varvid familjen Kullgren kontrollerade ca 60% av aktierna.
* Orsaken till Bolagets oförmåga att betala sina skulder är sammanfattningsvis en period av olönsamhet i kombination med en pressad likviditetssituation, vilket i allt väsentligt berott på en kraftfull expansion av Bolagets verksamhet 2008 och 2009.
* Bolaget har under i vart fall 2010 haft ett negativt kassaflöde med ca 1 miljon kronor/månad. Underskottet har dock kunnat hanteras fram till betalningsinställelsen genom succesiva tillskott av kapital från Yngve Åsberg och Bertil Gustafsson.
* För att förbättra Bolagets resultatutveckling och likviditet samt stärka Bolagets balansräkning har nedanstående preliminära åtgärdsplan utarbetats tillsammans med bolaget.
Åtgärdsplanen innehåller i allt väsentligt följande moment.
- Tillskott av kapital, fa ägarkapital.
- Förändrad ägarstruktur.
- Offentligt ackord med oprioriterade fordringsägare.
- Åtgärder syftande till att stärka produktion och relation med Bolagets nuvarande
och framtida kunder av vilka huvuddelen är Sveriges centrala dagligvarukedjor.
Ovanstående åtgärder syftar till att skapa långsiktig vinstuthållighet med en stark balansräkning under god likviditetskontroll. Jag är av uppfattningen att ovanstående åtgärder förutsätter:
- att balansräkningen stärks genom fastställande av offentligt ackord (förmodligen 25%)
- att ytterligare resultatförbättrande åtgärder genomför, och
- att Bolaget tillförs ytterligare kapital.
Undertecknat Johan Sölveland, rekonstruktör.
söndag 1 augusti 2010
Vilken beredskap finns i kommunen för eventuella ammoniakutsläpp?
Drivs kylanläggningen av ammoniak? Hur farligt är det för de som arbetar i lokalerna?
Hur farligt blir ett eventuellt utsläpp för närboende? Kan det till och med vara farligt att vistas i Färgelanda centrum vid ett eventuellt utsläpp? Har kommunen gjort en riskanalys? Vilken beredskap finns hos Räddningstjänsten?
En massa frågor. Finns det svar på dem? Tacksam för kommentarer.
Enligt uppgifter i Bohusläningen 2009-05-06
"Nya Björnhuset blir 8 300 kvadratmeter stort, ungefär som 114 normalstora trerums hyreslägenheter. Gullmar Andersson pekar på vad som blir en av Västsveriges största frysanläggningar driven av sex ton ammoniak, den största utlastnings-kylen, enorma lagerytor. Färdiga djupfrysta matportioner, ägghantering, jättelika pannkaksmaskiner ska sätta Färgelandas namn på konsumenthimlen."
Utdrag ur FOA rapport angående ammoniak. (FOA-R--98–00885-990—SE)
"Anläggning med större mängder ammoniak ger längre riskavstånd.
Ett utsläpp från en kylanläggning med 6 ton ammoniak medför i vissa fall avsevärt längre riskavstånd, framför allt om utsläppet sker utomhus.
Detta gäller speciellt för utsläppet med den högre källstyrkan. Huvudorsaken är att utsläppstiden blir så mycket längre, vilket medför att den toxiska effekten ökar kraftigt.
Resonemanget bygger på att människor exponeras under längre tid än i de tidigare beräknade fallen. Skulle människorna lyckas fly till oexponerade områden inom tider som motsvarar de tidigare beräkningsfallen gäller också samma riskavstånd som för dem.
Analogt med tidigare resonemang har antagits att 3,6 ton släpps ut, varefter resterande mängd ligger kvar i systemet och avdunstar långsammare.
Antagandet att människor snabbt flyr från gasbemängt område är inte lika självklart vid utsläpp av större mängder. Inom korta avstånd gäller samma antagande som tidigare men på längre avstånd kan det vara svårt att förstå vad som hänt och följden av detta är att större förvirring kan förväntas.
När utsläppet har sådan omfattning att riskavståndet blir flera hundra meter minskar den stora byggnadens inverkan och riskavstånden blir i stort sett lika om det finns någon byggnad eller ej.
Motsvarande de utsläpp som redovisats för beräkningsfallen utomhus - med väderförhållanden som motsvarar den svagare vinden - fås vid källstyrkan 6 kg/s under tio minuter (totalt 3,6 ton) ett riskavstånd på cirka 550 m och uttalad lukt kan kännas upp till 4 km.
Vid källstyrkan 0,5 kg/s under 120 minuter blir motsvarande avstånd 200m respektive cirka 1 km.
Väderförhållandena som motsvarar den starkare vinden ger riskavstånden 100 och 800 respektive <100 och 200 m.
Utsläpp inomhus medför endast marginella ökningar av riskavståndet, speciellt om ammoniak får ventileras ut sakta med avstängd ventilation.
Huvudorsaken till detta är att en stor del av ammoniaken kommer att föreligga som vätska och den kommer att förångas i den takt ny värme tillförs.
Här finns möjligheter att hålla en viss kontroll på hur snabbt man vill att förångningen skall ske, exempelvis genom att starta och stoppa ventilationen eller öppna och stänga dörrarna."
Som sagt vilken beredskap finns?
Drivs kylanläggningen av ammoniak? Hur farligt är det för de som arbetar i lokalerna?
Hur farligt blir ett eventuellt utsläpp för närboende? Kan det till och med vara farligt att vistas i Färgelanda centrum vid ett eventuellt utsläpp? Har kommunen gjort en riskanalys? Vilken beredskap finns hos Räddningstjänsten?
En massa frågor. Finns det svar på dem? Tacksam för kommentarer.
Enligt uppgifter i Bohusläningen 2009-05-06
"Nya Björnhuset blir 8 300 kvadratmeter stort, ungefär som 114 normalstora trerums hyreslägenheter. Gullmar Andersson pekar på vad som blir en av Västsveriges största frysanläggningar driven av sex ton ammoniak, den största utlastnings-kylen, enorma lagerytor. Färdiga djupfrysta matportioner, ägghantering, jättelika pannkaksmaskiner ska sätta Färgelandas namn på konsumenthimlen."
Utdrag ur FOA rapport angående ammoniak. (FOA-R--98–00885-990—SE)
"Anläggning med större mängder ammoniak ger längre riskavstånd.
Ett utsläpp från en kylanläggning med 6 ton ammoniak medför i vissa fall avsevärt längre riskavstånd, framför allt om utsläppet sker utomhus.
Detta gäller speciellt för utsläppet med den högre källstyrkan. Huvudorsaken är att utsläppstiden blir så mycket längre, vilket medför att den toxiska effekten ökar kraftigt.
Resonemanget bygger på att människor exponeras under längre tid än i de tidigare beräknade fallen. Skulle människorna lyckas fly till oexponerade områden inom tider som motsvarar de tidigare beräkningsfallen gäller också samma riskavstånd som för dem.
Analogt med tidigare resonemang har antagits att 3,6 ton släpps ut, varefter resterande mängd ligger kvar i systemet och avdunstar långsammare.
Antagandet att människor snabbt flyr från gasbemängt område är inte lika självklart vid utsläpp av större mängder. Inom korta avstånd gäller samma antagande som tidigare men på längre avstånd kan det vara svårt att förstå vad som hänt och följden av detta är att större förvirring kan förväntas.
När utsläppet har sådan omfattning att riskavståndet blir flera hundra meter minskar den stora byggnadens inverkan och riskavstånden blir i stort sett lika om det finns någon byggnad eller ej.
Motsvarande de utsläpp som redovisats för beräkningsfallen utomhus - med väderförhållanden som motsvarar den svagare vinden - fås vid källstyrkan 6 kg/s under tio minuter (totalt 3,6 ton) ett riskavstånd på cirka 550 m och uttalad lukt kan kännas upp till 4 km.
Vid källstyrkan 0,5 kg/s under 120 minuter blir motsvarande avstånd 200m respektive cirka 1 km.
Väderförhållandena som motsvarar den starkare vinden ger riskavstånden 100 och 800 respektive <100 och 200 m.
Utsläpp inomhus medför endast marginella ökningar av riskavståndet, speciellt om ammoniak får ventileras ut sakta med avstängd ventilation.
Huvudorsaken till detta är att en stor del av ammoniaken kommer att föreligga som vätska och den kommer att förångas i den takt ny värme tillförs.
Här finns möjligheter att hålla en viss kontroll på hur snabbt man vill att förångningen skall ske, exempelvis genom att starta och stoppa ventilationen eller öppna och stänga dörrarna."
Som sagt vilken beredskap finns?
lördag 31 juli 2010
Citat/referat
Klassiska citat/referat:
GT 2009-10-07
- De 72 miljonerna ska räcka, säger Ulla Börjesson. I alla fall till det här projektet med de tre intressenterna . DNV: Nej Ulla, det räckte inte.
Ulla Börjesson är övertygad om att kommunen får tillbaka de investerade 72 miljoner kronorna i form av hyror. DNV: Kan Ulla räkna?
- Det här är den största satsningen i Färgelandas historia, säger Kenneth Carlsson (FP), vice ordförande Kommunstyrelsen.
DNV: Ja Kenneth, det måste det vara.
- Det har blivit dyrare för att de inblandade företagen växer. Och det är vi glada för.
DNV: Växer?
Bohusläningen 2010-03-09
”Kommunen har för avsikt att avyttra fastigheten. Det finns inget självändamål för kommunen att äga fastigheter. (Jan Eriksson, Johan Karlsson)
DNV: Hemnet eller KFM?
Bohusläningen 2010-01-27
– Kanske blir vi tvungna att redovisa alla fastigheter kommunen äger om vi börjar så, menade hon. (Om separat ekonomisk redovisning av Björnhuset)
DNV: Rädd för sanningen Ulla?
Bohusläningen 2010-07-12
– Mona Sahlin har rätt mycket i bagaget som ligger henne till last. Man glömmer inte det, trots att det med dagens mått handlade om ganska små grejer, säger Ulla Börjesson (S) som en förklaring till Mona Sahlins dalande popularitet bland väljarna. DNV: Ur Ullas minne.
Bohusläningen 2010-03-05
- Det är klart att jag helst för politik i den borgerliga alliansen. Men ibland blir de så att vissa frågor kräver andra allianser. Det betyder ju inte att man byter partifärg, utan att man följer sin eller partiets ideologi just då just där, svarar Carlsson. DNV: Eller att man är opålitlig.
Bohusläningen 2009-12-09
”Kommunen hyr ut fastigheten/lokalerna med en hyresnivå som överstiger gängse hyra för liknande objekt i kommunen. Mot bakgrund av detta har inget otillbörligt stöd uppkommit”. (Jan Eriksson)
DNV: Vilka liknande objekt jämför han med?
Kommunstyrelsens svar på ”Rapport avseende granskning av Björnhuset”
”Kommer 62 miljoner att räcka, eller finns det i dag nya indikationer på ytterligare ett resursbehov? ”
Vi beräknar att projektet kommer att kosta 72 miljoner kronor. En viktig anledning till investeringsökningen är att kraven på gemensamma resurser som kylning, frys, avloppssystem och personalutrymmen ökat. Företagen beräknar idag en produktionskapacitet som kräver större och kraftfullare system än vad som planerades vid byggstart.
DNV: Inte räckte det med 72 miljoner
GT 2009-10-07
- De 72 miljonerna ska räcka, säger Ulla Börjesson. I alla fall till det här projektet med de tre intressenterna . DNV: Nej Ulla, det räckte inte.
Ulla Börjesson är övertygad om att kommunen får tillbaka de investerade 72 miljoner kronorna i form av hyror. DNV: Kan Ulla räkna?
- Det här är den största satsningen i Färgelandas historia, säger Kenneth Carlsson (FP), vice ordförande Kommunstyrelsen.
DNV: Ja Kenneth, det måste det vara.
- Det har blivit dyrare för att de inblandade företagen växer. Och det är vi glada för.
DNV: Växer?
Bohusläningen 2010-03-09
”Kommunen har för avsikt att avyttra fastigheten. Det finns inget självändamål för kommunen att äga fastigheter. (Jan Eriksson, Johan Karlsson)
DNV: Hemnet eller KFM?
Bohusläningen 2010-01-27
– Kanske blir vi tvungna att redovisa alla fastigheter kommunen äger om vi börjar så, menade hon. (Om separat ekonomisk redovisning av Björnhuset)
DNV: Rädd för sanningen Ulla?
Bohusläningen 2010-07-12
– Mona Sahlin har rätt mycket i bagaget som ligger henne till last. Man glömmer inte det, trots att det med dagens mått handlade om ganska små grejer, säger Ulla Börjesson (S) som en förklaring till Mona Sahlins dalande popularitet bland väljarna. DNV: Ur Ullas minne.
Bohusläningen 2010-03-05
- Det är klart att jag helst för politik i den borgerliga alliansen. Men ibland blir de så att vissa frågor kräver andra allianser. Det betyder ju inte att man byter partifärg, utan att man följer sin eller partiets ideologi just då just där, svarar Carlsson. DNV: Eller att man är opålitlig.
Bohusläningen 2009-12-09
”Kommunen hyr ut fastigheten/lokalerna med en hyresnivå som överstiger gängse hyra för liknande objekt i kommunen. Mot bakgrund av detta har inget otillbörligt stöd uppkommit”. (Jan Eriksson)
DNV: Vilka liknande objekt jämför han med?
Kommunstyrelsens svar på ”Rapport avseende granskning av Björnhuset”
”Kommer 62 miljoner att räcka, eller finns det i dag nya indikationer på ytterligare ett resursbehov? ”
Vi beräknar att projektet kommer att kosta 72 miljoner kronor. En viktig anledning till investeringsökningen är att kraven på gemensamma resurser som kylning, frys, avloppssystem och personalutrymmen ökat. Företagen beräknar idag en produktionskapacitet som kräver större och kraftfullare system än vad som planerades vid byggstart.
DNV: Inte räckte det med 72 miljoner
torsdag 29 juli 2010
Vad händer i Björnhuset?
Nu har vi sommar i Sverige och hjulen rullar lite långsammare.
De flesta av oss har, eller har förhoppningsvis haft, en välförtjänt semester. Vädergudarna har varit oss nådiga under en längre tid, men nu börjar antagligen en något ostadigare period.
Eftersom Björnhusprojektet engagerat mig under en längre tid har jag lite funderingar:
* Björneruds Gård. Hur kommer rekonstruktionen att gå?
* Lillesjö Seafood. Snart kommer bokslutet för 2009, hur mår företaget?
* Återstående arbeten. Är de klara? Annars, när blir de klara?
* Slutbesiktning. Är den klar? Hänger givetvis ihop med punkten ovan.
* Kontoren. Blir det nya kontor? Skall de handlas upp? Hur mycket kostar de?
* Ernst & Young. När påbörjas utredningen? När blir den klar?
* Polisanmälan. Hur går det med den?
* Nya matföretag. Står de fortfarande på kö? När kommer de?
* Driftskostnader (el, vatten, gasol etc). Hur stora är de? Vem betalar?
* Konkurrensverket. Kommer de att granska Björnhuset?
* Jan Eriksson. Hur länge kommer han att vara kommunchef i Färgelanda?
* Driftsnettot. Hur mycket kostar Björnhuset?
Fyll gärna på med ytterligare frågor. Har Ni några svar, så kommentera gärna.
De flesta av oss har, eller har förhoppningsvis haft, en välförtjänt semester. Vädergudarna har varit oss nådiga under en längre tid, men nu börjar antagligen en något ostadigare period.
Eftersom Björnhusprojektet engagerat mig under en längre tid har jag lite funderingar:
* Björneruds Gård. Hur kommer rekonstruktionen att gå?
* Lillesjö Seafood. Snart kommer bokslutet för 2009, hur mår företaget?
* Återstående arbeten. Är de klara? Annars, när blir de klara?
* Slutbesiktning. Är den klar? Hänger givetvis ihop med punkten ovan.
* Kontoren. Blir det nya kontor? Skall de handlas upp? Hur mycket kostar de?
* Ernst & Young. När påbörjas utredningen? När blir den klar?
* Polisanmälan. Hur går det med den?
* Nya matföretag. Står de fortfarande på kö? När kommer de?
* Driftskostnader (el, vatten, gasol etc). Hur stora är de? Vem betalar?
* Konkurrensverket. Kommer de att granska Björnhuset?
* Jan Eriksson. Hur länge kommer han att vara kommunchef i Färgelanda?
* Driftsnettot. Hur mycket kostar Björnhuset?
Fyll gärna på med ytterligare frågor. Har Ni några svar, så kommentera gärna.
söndag 25 juli 2010
Big Papa - ett gott föredöme
I kväll hörde jag ett radioprogram som ingav hopp för framtiden.
Det handlade om en kille, Mikael "Big Papa" Bergström.
Mikael bor i Umeå och har ett lika stort hjärta som motorintresse.
Mikael berättade om sin tidvis struliga uppväxt. Strulandet trodde han hängde ihop med att han blev mobbad som liten. Genom att hitta på djävulskap fann han en plats i tillvaron där han inte blev mobbad, snarare fick han status.
Mikael är idag 45 år och har sedan länge mognat.Han har idag sex egna barn och ett fadderbarn i Ryssland. För sex år sedan grundade Mikael motorklubben Big Family Cruisers i Umeå. Man kan säga att det är en raggarklubb.
I föreningen funderade man på vad man kunde göra för att fånga upp ungdomar som riskerade att hamna snett, liksom Mikael gjort i sina ungdomsår. Man beslutade sig för att starta en ungdomsgård i anslutning till sin klubblokal. Man hade tänkt sig att motorintresserade ungdomar skulle finna ungdomsgården intressant, samtidigt som man kunde lära ungdomarna att meka och hitta på roliga saker.
Ungdomsgården blev en succe! Helt oväntat blev det samtidigt ett mycket lyckat integrationsprojekt. Man upptäckte efter en tid att även invandrarungdomar, både tjejer och killar, tyckte det var intressant med bilar, motorcyklar och musik.
Till en början hade klubben öppet en dag i veckan, nu har de öppet fyra dagar i veckan. Allt arbete sker på ideell basis. Föreningen får bidrag till lokalerna och en del inventarier.
Mikael och hans klubbkompisar anordnar även utflykter för åldringar i Umeå som får åka med i klubbmedlemmarnas bilar. Även detta är mycket uppskattat.
Det fina med detta är att här fångar man upp en del av de ungdomar som inte är idrottsintresserade. Man skapar tillfällen där ungdomar med olika bakgrund träffas och lär sig acceptera varandra, ja inte bara acceptera, de blir vänner och respekterar varandra.
Där ser man vad som kan åstadkommas med relativt små monetära medel. Det gäller bara att finna dessa eldsjälar och hjälpa dem så att de orkar fortsätta.
Klicka här så kommer Ni till Mikaels blogg
Det handlade om en kille, Mikael "Big Papa" Bergström.
Mikael bor i Umeå och har ett lika stort hjärta som motorintresse.
Mikael berättade om sin tidvis struliga uppväxt. Strulandet trodde han hängde ihop med att han blev mobbad som liten. Genom att hitta på djävulskap fann han en plats i tillvaron där han inte blev mobbad, snarare fick han status.
Mikael är idag 45 år och har sedan länge mognat.Han har idag sex egna barn och ett fadderbarn i Ryssland. För sex år sedan grundade Mikael motorklubben Big Family Cruisers i Umeå. Man kan säga att det är en raggarklubb.
I föreningen funderade man på vad man kunde göra för att fånga upp ungdomar som riskerade att hamna snett, liksom Mikael gjort i sina ungdomsår. Man beslutade sig för att starta en ungdomsgård i anslutning till sin klubblokal. Man hade tänkt sig att motorintresserade ungdomar skulle finna ungdomsgården intressant, samtidigt som man kunde lära ungdomarna att meka och hitta på roliga saker.
Ungdomsgården blev en succe! Helt oväntat blev det samtidigt ett mycket lyckat integrationsprojekt. Man upptäckte efter en tid att även invandrarungdomar, både tjejer och killar, tyckte det var intressant med bilar, motorcyklar och musik.
Till en början hade klubben öppet en dag i veckan, nu har de öppet fyra dagar i veckan. Allt arbete sker på ideell basis. Föreningen får bidrag till lokalerna och en del inventarier.
Mikael och hans klubbkompisar anordnar även utflykter för åldringar i Umeå som får åka med i klubbmedlemmarnas bilar. Även detta är mycket uppskattat.
Det fina med detta är att här fångar man upp en del av de ungdomar som inte är idrottsintresserade. Man skapar tillfällen där ungdomar med olika bakgrund träffas och lär sig acceptera varandra, ja inte bara acceptera, de blir vänner och respekterar varandra.
Där ser man vad som kan åstadkommas med relativt små monetära medel. Det gäller bara att finna dessa eldsjälar och hjälpa dem så att de orkar fortsätta.
Klicka här så kommer Ni till Mikaels blogg
lördag 24 juli 2010
Så här vill jag att Färgelanda styrs efter valet
Färgelanda kommun står inför många stora prövningar den kommande mandatperioden. Ekonomin kommer att vara en kvarnsten runt vår hals, vilket får till följd att kommunens grundverksamheter som skola, vård, omsorg, kultur, fritid etc. kommer att ta mycket stryk.
Egentligen är det mig egalt vilken politisk konstellation som styr kommunen, bara det sker på bästa möjliga sätt. Kommunist eller Sverigedemokrat, mig spelar det ingen roll på det kommunala planet, bara man gör ett bra jobb.
Vad som krävs är att vi alla är beredda att kavla upp skjortärmarna och arbeta hårt.
Vi måste ta tag i problemen med ungdomar som inte finner sig ha någon annan vettig sysselsättning än att ställa till med bus. Det kommer att bli oerhört svårt eftersom våra medel kommer att vara knappa.
Vi måste se till att få ekonomin kring Björnhuset så bra det någonsin går. Ett absolut krav för att kunna uppnå detta är att Björnhusets samtliga kostnader och intäkter redovisas separat. Utan kännedom om hur läget ser ut kommer vi inte att kunna veta vilka åtgärder som har störst sannolikhet att utfalla positivt.
Våra politiker måste lära sig lyssna på kommuninvånarna. De måste lära sig att de sitter där för kommunens bästa och visa en betydligt större transparens i sina göranden. De måste lära sig att inte nödvändigtvis låta prestigen få för stora proportioner. En bra politiker är den som är närvarande bland människorna och lyssnar på vad de har att säga. Våra politiker måste lära sig att erkänna sina fel, det är mänskligt att fela, men förkastligt att inte kunna erkänna det. Inte förrän detta uppnåtts kommer det vi kallar politikerförakt att försvinna.
Vi måste få våra skolor att fungera bättre. Det duger inte att ha som målsättning att knappt 3/4 av våra elever som går ur nian är behöriga till gymnasieutbildningar. Vi måste få våra ungdomar att förstå vikten av att ta till sig kunskap i skolan. På något vis måste vi sporra och motivera våra elever att tycka att skolgång är bra.
Vi måste se till att våra åldrande får en god omsorg. Vi måste även se till att de trivs och känner sig trygga i vår kommun.
Vi måste ge våra ungdomar meningsfull fritid efter skoldagens slut. Detta gör vi bäst genom att främja föreningslivet. Föreningar har ofta eldsjälar som gärna lägger ner oerhörda ansträngningar för sin egen verksamhet. Vi kan hjälpa våra ungdomar att starta föreningar med annan verksamhet än idrott i sina stadgar.
Vi måste se till att näringslivet och kommunen känner förtroende för varandra igen. Detta är något som misslyckats kapitalt, vår näringslivsutvecklare till trots. Företagare är oerhört duktiga på att klara sig själva, vad de behöver är exempelvis stöd i form av goda kommunikationsmöjligheter, bra vägar, goda möjligheter att ansluta sig till internet, minimal kommunal byråkrati (dock utan att rucka på lagen), planlagda områden för industrimark och goda förutsättningar för anställda att bosätta sig i kommunen. Ett företag som skall överleva och expandera på lång sikt kan man inte hålla under armarna med hjälp av subventionerade hyror, de skall kunna bära sina verkliga kostnader.
Vi kanske även slutligen kommer till insikten att vi inte kan skapa en massa arbetstillfällen i kommunen genom ogenomtänkta näringslivssatsningar. Stödsatsningar är något som ligger och skall ligga på regional och statlig nivå. Våra politiker får i stället se till att de är skickliga lobbyister som kan påverka dem som beslutar om eventuella stödsatsningar till gagn för sysselsättningen.
Men Färgelanda kan ha som målsättning att vara Sveriges bästa kommun att bo och leva i.
Bra skolor, levande föreningsliv, god omsorg av barn och åldrande, vacker natur, nöjda invånare, allt detta kan locka till sig presumtivt nya invånare som vill bo i Färgelanda kommun, men inte nödvändigtvis måste arbeta här. Vi har låga fastighetspriser och ligger på bra pendlingsavstånd till Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan.
Egentligen är det mig egalt vilken politisk konstellation som styr kommunen, bara det sker på bästa möjliga sätt. Kommunist eller Sverigedemokrat, mig spelar det ingen roll på det kommunala planet, bara man gör ett bra jobb.
Vad som krävs är att vi alla är beredda att kavla upp skjortärmarna och arbeta hårt.
Vi måste ta tag i problemen med ungdomar som inte finner sig ha någon annan vettig sysselsättning än att ställa till med bus. Det kommer att bli oerhört svårt eftersom våra medel kommer att vara knappa.
Vi måste se till att få ekonomin kring Björnhuset så bra det någonsin går. Ett absolut krav för att kunna uppnå detta är att Björnhusets samtliga kostnader och intäkter redovisas separat. Utan kännedom om hur läget ser ut kommer vi inte att kunna veta vilka åtgärder som har störst sannolikhet att utfalla positivt.
Våra politiker måste lära sig lyssna på kommuninvånarna. De måste lära sig att de sitter där för kommunens bästa och visa en betydligt större transparens i sina göranden. De måste lära sig att inte nödvändigtvis låta prestigen få för stora proportioner. En bra politiker är den som är närvarande bland människorna och lyssnar på vad de har att säga. Våra politiker måste lära sig att erkänna sina fel, det är mänskligt att fela, men förkastligt att inte kunna erkänna det. Inte förrän detta uppnåtts kommer det vi kallar politikerförakt att försvinna.
Vi måste få våra skolor att fungera bättre. Det duger inte att ha som målsättning att knappt 3/4 av våra elever som går ur nian är behöriga till gymnasieutbildningar. Vi måste få våra ungdomar att förstå vikten av att ta till sig kunskap i skolan. På något vis måste vi sporra och motivera våra elever att tycka att skolgång är bra.
Vi måste se till att våra åldrande får en god omsorg. Vi måste även se till att de trivs och känner sig trygga i vår kommun.
Vi måste ge våra ungdomar meningsfull fritid efter skoldagens slut. Detta gör vi bäst genom att främja föreningslivet. Föreningar har ofta eldsjälar som gärna lägger ner oerhörda ansträngningar för sin egen verksamhet. Vi kan hjälpa våra ungdomar att starta föreningar med annan verksamhet än idrott i sina stadgar.
Vi måste se till att näringslivet och kommunen känner förtroende för varandra igen. Detta är något som misslyckats kapitalt, vår näringslivsutvecklare till trots. Företagare är oerhört duktiga på att klara sig själva, vad de behöver är exempelvis stöd i form av goda kommunikationsmöjligheter, bra vägar, goda möjligheter att ansluta sig till internet, minimal kommunal byråkrati (dock utan att rucka på lagen), planlagda områden för industrimark och goda förutsättningar för anställda att bosätta sig i kommunen. Ett företag som skall överleva och expandera på lång sikt kan man inte hålla under armarna med hjälp av subventionerade hyror, de skall kunna bära sina verkliga kostnader.
Vi kanske även slutligen kommer till insikten att vi inte kan skapa en massa arbetstillfällen i kommunen genom ogenomtänkta näringslivssatsningar. Stödsatsningar är något som ligger och skall ligga på regional och statlig nivå. Våra politiker får i stället se till att de är skickliga lobbyister som kan påverka dem som beslutar om eventuella stödsatsningar till gagn för sysselsättningen.
Men Färgelanda kan ha som målsättning att vara Sveriges bästa kommun att bo och leva i.
Bra skolor, levande föreningsliv, god omsorg av barn och åldrande, vacker natur, nöjda invånare, allt detta kan locka till sig presumtivt nya invånare som vill bo i Färgelanda kommun, men inte nödvändigtvis måste arbeta här. Vi har låga fastighetspriser och ligger på bra pendlingsavstånd till Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan.
fredag 23 juli 2010
Ett flygblad....
Idag fick jag se ett flygblad som socialdemokraterna delar ut.
Så här lyder det:
Den 19 juli är det bara två månader kvar till valet!
Hej!
Nu kommer ett flygblad från Socialdemokraterna igen. Vi vill
bara påminna om att det snart är val.
Du har väl inte glömt att det är borgerlig majoritet i
Färgelanda kommun? Du har väl inte glömt att det fortfarande är
en borgerlig allians som styr i Färgelanda kommun?
Receptet på denna trolldeg från föregående val:
Börja med att blanda 10 dl. C och 4 skopor M, rör om. Låt koka
upp och tillsätt 2 nypor Kd. Låt jäsa under duk.
Baka ut och forma. Pudra över 4 Fp.
Baka ut under 4 år!
Har det fungerat?
Visst gick detta baket fel?
Rösta på Socialdemokraterna den 19 september!
Jamen vad bra Ulla, Said, Rune, Kerstin, Tommy och alla ni andra som försöker skylla allt på alliansen!
De enskilt största felgreppen som skett i denna kommun den gångna mandatperioden är:
1: BJÖRNHUSET
2: BEHÅLL JAN ERIKSSON TILL VARJE PRIS
3: LÄGG NER YTTERSKOLORNA
4: SE TILL ATT MOBBADE BARN YTTERLIGARE KRÄNKS
Och vad har sossarna gjort i dessa fyra ärenden?
Har ni gjort något vettigt överhuvudtaget?
Ni försöker slingra er från er del av ansvaret, skyller på alliansen, men
har själva inget konstruktivt att tillföra.
ALLA har del i den katastrof som väntar oss, heder dock till M och Kd som
försöker göra det bästa av situationen.
En bild framträder framför mina näthinnor..... jag ser Ulla... hon sitter i en sandlåda...jag ser även Zaid.... han ser skrajsen ut... sittande bredvid varandra, rodnande, ser jag Kerstin och Rune Månsson,... hm... varför rodnar de?....
Jag hör även röster.... det är Ulla! Med darr på rösten viskar hon fram -"det var inte vi.... det var de andra dumma barnen som förstörde sandslottet. Ja, fy vad dumma de är.... snyftar Zaid..... och om det hade varit vi ..snyft.... så hade det inte varit med flit... snyft.
Så här lyder det:
Den 19 juli är det bara två månader kvar till valet!
Hej!
Nu kommer ett flygblad från Socialdemokraterna igen. Vi vill
bara påminna om att det snart är val.
Du har väl inte glömt att det är borgerlig majoritet i
Färgelanda kommun? Du har väl inte glömt att det fortfarande är
en borgerlig allians som styr i Färgelanda kommun?
Receptet på denna trolldeg från föregående val:
Börja med att blanda 10 dl. C och 4 skopor M, rör om. Låt koka
upp och tillsätt 2 nypor Kd. Låt jäsa under duk.
Baka ut och forma. Pudra över 4 Fp.
Baka ut under 4 år!
Har det fungerat?
Visst gick detta baket fel?
Rösta på Socialdemokraterna den 19 september!
Jamen vad bra Ulla, Said, Rune, Kerstin, Tommy och alla ni andra som försöker skylla allt på alliansen!
De enskilt största felgreppen som skett i denna kommun den gångna mandatperioden är:
1: BJÖRNHUSET
2: BEHÅLL JAN ERIKSSON TILL VARJE PRIS
3: LÄGG NER YTTERSKOLORNA
4: SE TILL ATT MOBBADE BARN YTTERLIGARE KRÄNKS
Och vad har sossarna gjort i dessa fyra ärenden?
Har ni gjort något vettigt överhuvudtaget?
Ni försöker slingra er från er del av ansvaret, skyller på alliansen, men
har själva inget konstruktivt att tillföra.
ALLA har del i den katastrof som väntar oss, heder dock till M och Kd som
försöker göra det bästa av situationen.
En bild framträder framför mina näthinnor..... jag ser Ulla... hon sitter i en sandlåda...jag ser även Zaid.... han ser skrajsen ut... sittande bredvid varandra, rodnande, ser jag Kerstin och Rune Månsson,... hm... varför rodnar de?....
Jag hör även röster.... det är Ulla! Med darr på rösten viskar hon fram -"det var inte vi.... det var de andra dumma barnen som förstörde sandslottet. Ja, fy vad dumma de är.... snyftar Zaid..... och om det hade varit vi ..snyft.... så hade det inte varit med flit... snyft.
Dagens Politik
Bernt Johansson, Folkpartiet Färgelanda, driver en blogg under namnet Dagens Politik.
Bloggen skall enligt Bernt "behandla på ett frihetligt sätt olika frågor inom dagsaktuell politik".
Jag kommenterade Bernts egen kommentar i ett av hans inlägg. Min kommentar föll tydligen inte Bernt på läppen eftersom den aldrig publicerades.
Min kommentar gällde huruvida man kan lita på Fp i Färgelanda eller inte.
Svagt att inte ta in den Bernt! Men jag gör dig ändå den tjänsten att här skriva adressen till din blogg: http://fergeland.blogspot.com
Jag noterar även att Kenneth Carlsson får rejält svar på tal i dagens Bohusläningen av Katarina Bäckdahl-Elf och en bekymrad högsätersbo.
Kenneth har lyckats reta upp folk ordentligt i Färgelanda. Det blir nog några mandat som går till andra partier i fullmäktige till hösten.
Bloggen skall enligt Bernt "behandla på ett frihetligt sätt olika frågor inom dagsaktuell politik".
Jag kommenterade Bernts egen kommentar i ett av hans inlägg. Min kommentar föll tydligen inte Bernt på läppen eftersom den aldrig publicerades.
Min kommentar gällde huruvida man kan lita på Fp i Färgelanda eller inte.
Svagt att inte ta in den Bernt! Men jag gör dig ändå den tjänsten att här skriva adressen till din blogg: http://fergeland.blogspot.com
Jag noterar även att Kenneth Carlsson får rejält svar på tal i dagens Bohusläningen av Katarina Bäckdahl-Elf och en bekymrad högsätersbo.
Kenneth har lyckats reta upp folk ordentligt i Färgelanda. Det blir nog några mandat som går till andra partier i fullmäktige till hösten.
tisdag 20 juli 2010
Vi gör en tidsresa igen...
Återigen hoppar vi in i tidskapseln, den här gången ställer vi in årtalet 2006.
Väl framme (eller skall man säga tillbaka) hittar vi en Bohusläningen.
I den står att läsa:
Nu tar han klivet upp från källaren
Nye kommunchefen brinner för Färgelanda
Från utvecklingschef till kommunchef. Den resan gör Jan Eriksson, utvald bland 48 sökande.
- En stor utmaning och fantastiskt roligt, säger Eriksson.
Alla var rörande eniga om att Eriksson är bäste man för jobbet.
Han är både politikernas och fackens man.
Nu har han några veckor på sig att förbereda sig för de nya uppgifterna. Formellt tillträder han som kommunchef den 1 maj. Då flyttar han upp från ett trångt rum i kommunkontorets källare till det elegantare chefsrummet i kontorets maktkorridor.
Bingo
- Jag har Färgelanda i mitt hjärta och att få det här jobbet är som att få bingo. Det känns fantastiskt roligt och är en stor utmaning men en trevlig sådan, säger Jan Eriksson.
- Jag har haft förmånen att jobba några år i Färgelanda så jag känner kommunen och dess organisation. Det finns många processer som är påbörjade och det känns väldigt bra att få fortsätta jobba med dessa.
Eriksson är Uddevallapojk och har varit hemstaden trogen i stort sett hela livet. Nu kan en flyttning till Färgelanda bli aktuell. Förr hade kommunen närmast ett krav att förvaltningscheferna skulle vara bosatta i kommunen. Det kravet ställs inte längre.
Letar bostad
- Men jag har sett mig omkring och överväger möjligheten att flytta till Färgelanda. Man kan nog säga att jag letar efter en bostad. Ett läge vid Öster- eller Ellenösjön skulle vara fint, säger Eriksson.
I slutet av 1970-talet började han arbeta i försäkringsbranschen och var under tio år direktör för ett bolag. Det blev sedan jobb inom utbildning och personlig utveckling och i it-branschen. Det var den som tog honom till Färgelanda 1999, först som chef för Telestugan och sedan som it-chef hos kommunen. År 2003 blev han kommunens utvecklingschef.
Ska bli attraktivt
- Jag ska fortsätta det arbete vi har påbörjat med att göra Färgelanda attraktivt för företag och boende. Kommunen har inlett ett arbete med målstyrning som syftar inte minst till en god ekonomi.
- Framför allt ska vi ha kul och göra kommunen till en attraktiv arbetsgivare. Det är viktigt att människor kommer med idéer som kan prövas och ger ett entreprenörskap i organisationen. Den nya organisation som införs nästa år ger större möjligheter för detta.
Positiva krafter
Eriksson bubblar nästan över av entusiasm.
- Jag tror på Färgelanda av många skäl, inte minst för att vi ligger oerhört bra geografiskt, nära. Det finns krafter som blir mer och mer framträdande, krafter som vill göra något och tänker positivt snarare än ser problemen.
- Jag tror att utvecklingen går däråt att vi om fem år har brist både på bostäder och industrilokaler med behov av att det byggs nytt, säger Jan Eriksson.
Kanske var Erikssons kristallkula något grumlig....
Väl framme (eller skall man säga tillbaka) hittar vi en Bohusläningen.
I den står att läsa:
Nu tar han klivet upp från källaren
Nye kommunchefen brinner för Färgelanda
Från utvecklingschef till kommunchef. Den resan gör Jan Eriksson, utvald bland 48 sökande.
- En stor utmaning och fantastiskt roligt, säger Eriksson.
Alla var rörande eniga om att Eriksson är bäste man för jobbet.
Han är både politikernas och fackens man.
Nu har han några veckor på sig att förbereda sig för de nya uppgifterna. Formellt tillträder han som kommunchef den 1 maj. Då flyttar han upp från ett trångt rum i kommunkontorets källare till det elegantare chefsrummet i kontorets maktkorridor.
Bingo
- Jag har Färgelanda i mitt hjärta och att få det här jobbet är som att få bingo. Det känns fantastiskt roligt och är en stor utmaning men en trevlig sådan, säger Jan Eriksson.
- Jag har haft förmånen att jobba några år i Färgelanda så jag känner kommunen och dess organisation. Det finns många processer som är påbörjade och det känns väldigt bra att få fortsätta jobba med dessa.
Eriksson är Uddevallapojk och har varit hemstaden trogen i stort sett hela livet. Nu kan en flyttning till Färgelanda bli aktuell. Förr hade kommunen närmast ett krav att förvaltningscheferna skulle vara bosatta i kommunen. Det kravet ställs inte längre.
Letar bostad
- Men jag har sett mig omkring och överväger möjligheten att flytta till Färgelanda. Man kan nog säga att jag letar efter en bostad. Ett läge vid Öster- eller Ellenösjön skulle vara fint, säger Eriksson.
I slutet av 1970-talet började han arbeta i försäkringsbranschen och var under tio år direktör för ett bolag. Det blev sedan jobb inom utbildning och personlig utveckling och i it-branschen. Det var den som tog honom till Färgelanda 1999, först som chef för Telestugan och sedan som it-chef hos kommunen. År 2003 blev han kommunens utvecklingschef.
Ska bli attraktivt
- Jag ska fortsätta det arbete vi har påbörjat med att göra Färgelanda attraktivt för företag och boende. Kommunen har inlett ett arbete med målstyrning som syftar inte minst till en god ekonomi.
- Framför allt ska vi ha kul och göra kommunen till en attraktiv arbetsgivare. Det är viktigt att människor kommer med idéer som kan prövas och ger ett entreprenörskap i organisationen. Den nya organisation som införs nästa år ger större möjligheter för detta.
Positiva krafter
Eriksson bubblar nästan över av entusiasm.
- Jag tror på Färgelanda av många skäl, inte minst för att vi ligger oerhört bra geografiskt, nära. Det finns krafter som blir mer och mer framträdande, krafter som vill göra något och tänker positivt snarare än ser problemen.
- Jag tror att utvecklingen går däråt att vi om fem år har brist både på bostäder och industrilokaler med behov av att det byggs nytt, säger Jan Eriksson.
Kanske var Erikssons kristallkula något grumlig....
söndag 18 juli 2010
Fakturorna från Mathuset
Jag vill minnas att den senaste fakuran jag såg innehöll runt en halv miljon i kreditkostnader. Som underlag fanns fakturor från några banker.
Om vi räknar baklänges och antar att företaget har en ränta på 5% på sin checkkredit innebär det att företaget har utnyttjat en kredit på 10 miljoner under ett helt års tid.
Är det rimligt att antaga att Mathuset legat ute med kostnader i form av utbetalda fakturor till underleverantörer i den storleksordningen? Personligen svarar jag nej på den frågan. Jag är rädd att pengarna använts för att stötta matföretagen under ombyggnadstiden. Vilket definitivt inte varit kommunens syfte.
Eller det kanske är just det det har?
Vidare anser jag att Mathuset ägt projektet i den mening att det är de som haft kontrollen över bygget. De borde kunnat synkronisera fakturorna från byggentreprenörerna med kommunens utbetalningar. Det hade nog heller inte varit svårt för dem att förhandla fram 45 dagars kredit på de flesta UE-fakturorna för att sedan ställa fakturan till kommunen på 30 dagar. Hade Mathuset skött sitt byggåtagande på ett bra sätt hade de alltså inte behövt ligga ute med många kronor.
Är det rimligt att kommunen skall betala för Mathusets försumlighet?
Mitt svar på frågan är tveklöst NEJ!
Kommunens svar på frågan är tveklöst JA!, eftersom de betalt fakturan utan att knorra.
Om vi räknar baklänges och antar att företaget har en ränta på 5% på sin checkkredit innebär det att företaget har utnyttjat en kredit på 10 miljoner under ett helt års tid.
Är det rimligt att antaga att Mathuset legat ute med kostnader i form av utbetalda fakturor till underleverantörer i den storleksordningen? Personligen svarar jag nej på den frågan. Jag är rädd att pengarna använts för att stötta matföretagen under ombyggnadstiden. Vilket definitivt inte varit kommunens syfte.
Eller det kanske är just det det har?
Vidare anser jag att Mathuset ägt projektet i den mening att det är de som haft kontrollen över bygget. De borde kunnat synkronisera fakturorna från byggentreprenörerna med kommunens utbetalningar. Det hade nog heller inte varit svårt för dem att förhandla fram 45 dagars kredit på de flesta UE-fakturorna för att sedan ställa fakturan till kommunen på 30 dagar. Hade Mathuset skött sitt byggåtagande på ett bra sätt hade de alltså inte behövt ligga ute med många kronor.
Är det rimligt att kommunen skall betala för Mathusets försumlighet?
Mitt svar på frågan är tveklöst NEJ!
Kommunens svar på frågan är tveklöst JA!, eftersom de betalt fakturan utan att knorra.
En resa bakåt i tiden
Följ med mig in i tidskapseln så ställer vi årtalet på 1999
Vi får då till oss nyheten från Konkurrenskommissionen:
”Färgelanda kommun åter i blåsväder, har använt skattemedel till att stödja ett dataföretag.
Färgelanda kommun har beviljat ekonomiskt stöd till ett datorföretag.
Detta är inte första gången Färgelanda kommun och stiftelsen Telestugan i Färgelanda har hamnat på kommissionens bord. Det är märkligt att det är så svårt för politikerna i Färgelanda att följa lagen, säger Konkurrenskommissionens ordförande, förre
generaldirektören i RRV G Rune Berggren.”
Tillbaka till 2010. Politikerna i Färgelanda har uppenbarligen fortfarande inte lärt sig.
Dåvarande VD:n på Telestugan, Jan Eriksson, har avancerat till kommunchef.
Det är uppenbart att en förändring måste till stånd, ut med det gamla inrökta, in med nytt fräscht tänkande.
Vi får då till oss nyheten från Konkurrenskommissionen:
”Färgelanda kommun åter i blåsväder, har använt skattemedel till att stödja ett dataföretag.
Färgelanda kommun har beviljat ekonomiskt stöd till ett datorföretag.
Detta är inte första gången Färgelanda kommun och stiftelsen Telestugan i Färgelanda har hamnat på kommissionens bord. Det är märkligt att det är så svårt för politikerna i Färgelanda att följa lagen, säger Konkurrenskommissionens ordförande, förre
generaldirektören i RRV G Rune Berggren.”
Tillbaka till 2010. Politikerna i Färgelanda har uppenbarligen fortfarande inte lärt sig.
Dåvarande VD:n på Telestugan, Jan Eriksson, har avancerat till kommunchef.
Det är uppenbart att en förändring måste till stånd, ut med det gamla inrökta, in med nytt fräscht tänkande.
lördag 17 juli 2010
Laguppställningarna till höstens kommunval
Jag har bevittnat rätt många KF-möten de senaste 20 månaderna. Som oinvigd i det politiska rävspelet har jag blivit förvånad över hur få av ledamöterna som uttalar sig under mötena. 75-80 % av dem är endast aktiva under själva uppropet samt vid eventuella omröstningar. Jag inbillar mig dessutom att de flesta av dem inte själva sätter sig in i frågorna som avhandlas. De röstar som gruppledaren bett dem, utan att själva satt sig in i frågan.
Jag har roat mig lite med att kolla på hur lagupställningarna ser ut i de olika partierna inför höstens val. Jag anger mina synpunkter för respektive parti nedan:
S: Här är det mesta sig likt. Först på 9:e plats dyker det upp ett namn på en person som inte sitter i fullmäktige idag. Politiken lär inte förändras.
C: Här har man fått in en "coming man" på 3:e plats, Tobias Bernhardsson. I övrigt ser det ut ungefär som på representationen i fullmäktige. Tobias kan kanske vara en frisk fläkt?
FP: Ja de fyras gäng står på de fyra översta platserna. De som kämpat i motvind i exemplevis Björnhusfrågan, Tommy Widekärr och Anders Bennersten kommer först på 7:e respektive 18:e plats. Här lär inte politiken förändras.
Kd: Peter Johansson står först på listan. Personligen tycker jag Peter är bra. Dick har kommit in som 2:a och Bill som 3:a. Jag hoppas Bill kommer in på en plats i fullmäktige då jag tycker han visar stort engagemang och har stort kunnande i hur kommunal förvaltning fungerar (även på tjänstemannanivå)
MP: Finns bara ett namn. Vet för dåligt vem han är.
M: Här dyker det upp många nya namn. Det märks att det skett en förändring i partiet. Man kan nog även förvänta sig förändring av politiken.
SD: Bruno är borta från listan. Jag känner inte till namnen på listan. Kommer de in så kanske de närvarar oftare än vad Bruno gjorde.
V: Edgardo och R.Ingemar på de första två platserna. Personligen tror jag inte de får fler mandat så några nya personer lär vi inte få se. Politiken blir sig lik.
Detta är mina högst peronliga åsikter, kommentera gärna. Kommentera gärna även vad ni tycker om arbetet i fullmäktige.
Jag har roat mig lite med att kolla på hur lagupställningarna ser ut i de olika partierna inför höstens val. Jag anger mina synpunkter för respektive parti nedan:
S: Här är det mesta sig likt. Först på 9:e plats dyker det upp ett namn på en person som inte sitter i fullmäktige idag. Politiken lär inte förändras.
C: Här har man fått in en "coming man" på 3:e plats, Tobias Bernhardsson. I övrigt ser det ut ungefär som på representationen i fullmäktige. Tobias kan kanske vara en frisk fläkt?
FP: Ja de fyras gäng står på de fyra översta platserna. De som kämpat i motvind i exemplevis Björnhusfrågan, Tommy Widekärr och Anders Bennersten kommer först på 7:e respektive 18:e plats. Här lär inte politiken förändras.
Kd: Peter Johansson står först på listan. Personligen tycker jag Peter är bra. Dick har kommit in som 2:a och Bill som 3:a. Jag hoppas Bill kommer in på en plats i fullmäktige då jag tycker han visar stort engagemang och har stort kunnande i hur kommunal förvaltning fungerar (även på tjänstemannanivå)
MP: Finns bara ett namn. Vet för dåligt vem han är.
M: Här dyker det upp många nya namn. Det märks att det skett en förändring i partiet. Man kan nog även förvänta sig förändring av politiken.
SD: Bruno är borta från listan. Jag känner inte till namnen på listan. Kommer de in så kanske de närvarar oftare än vad Bruno gjorde.
V: Edgardo och R.Ingemar på de första två platserna. Personligen tror jag inte de får fler mandat så några nya personer lär vi inte få se. Politiken blir sig lik.
Detta är mina högst peronliga åsikter, kommentera gärna. Kommentera gärna även vad ni tycker om arbetet i fullmäktige.
fredag 16 juli 2010
På tal om granskning....
Enligt uppgifter från Radio Väst skall Arena Vänersborg projektets fördyring granskas av..... S Anders Larsson!
Följande rapporterar Radio Väst:
Mannen bakom Arena Vänersborg, projektgruppens ordförande S Anders Larsson, har fått i uppdrag att granska om kommunen hade kunnat göra något åt kostnadsökningarna för Arenan.
Det är S Anders Larsson själv, som ansvarig för Arenaprojektgruppen, som ska göra "beräkningar och kostnadsuppskattning över vilka kostnadsbesparingar kommunen hade kunnat vidta, om kommunen på ett tidigare stadium hade informerats om kostnadsökningarna".
Uppdraget har getts till före detta barn- och ungdomsnämndens ordförande S Anders Larsson av Marie Dahlin, som ju efterträdde honom som nämndordförande och som sedan avsattes tillsammans med hela nämnden.
Det är hon som har skrivit under dokumentet, som är daterat den 29 juni, då hon hade en dag kvar som nämndordförande, men som inte diariefördes på Vänersborgs kommun förrän i går.
Man kan undra hur opartisk en sådan granskning blir. Vänsterpartiet i Vänersborg lär gå i spinn om denna lösning realiseras.
Det känns som om politikerna våldför sig på demokratin. Hoppas innerligt att vi får en proffessionell och opartisk granskning av Björnhuset.
Följande rapporterar Radio Väst:
Mannen bakom Arena Vänersborg, projektgruppens ordförande S Anders Larsson, har fått i uppdrag att granska om kommunen hade kunnat göra något åt kostnadsökningarna för Arenan.
Det är S Anders Larsson själv, som ansvarig för Arenaprojektgruppen, som ska göra "beräkningar och kostnadsuppskattning över vilka kostnadsbesparingar kommunen hade kunnat vidta, om kommunen på ett tidigare stadium hade informerats om kostnadsökningarna".
Uppdraget har getts till före detta barn- och ungdomsnämndens ordförande S Anders Larsson av Marie Dahlin, som ju efterträdde honom som nämndordförande och som sedan avsattes tillsammans med hela nämnden.
Det är hon som har skrivit under dokumentet, som är daterat den 29 juni, då hon hade en dag kvar som nämndordförande, men som inte diariefördes på Vänersborgs kommun förrän i går.
Man kan undra hur opartisk en sådan granskning blir. Vänsterpartiet i Vänersborg lär gå i spinn om denna lösning realiseras.
Det känns som om politikerna våldför sig på demokratin. Hoppas innerligt att vi får en proffessionell och opartisk granskning av Björnhuset.
torsdag 15 juli 2010
En liten fågel viskade i mitt öra
Jag vill delge lite information jag fått tillsänt mig.
Avsändaren tipsade konkurrensverket angående avsaknaden av upphandling av Björnhuset.
Nedan kan ni läsa tipsarens mail:
Från: Sven Dufva
Skickat: den 6 juli 2010 15:22
Till: byggentreprenad
Ämne: Granskning av kommunala entreprenader
Hej.
Jag önskar tipsa Er om en ombyggnad av en kommunalt ägd industrifastighet i Färgelanda.
Genom en krånglig, konstruerad skenmanöver undvek kommunen att göra en upphandling enligt LOU, och ombyggnaden utförs sålunda på löpande räkning.
För att Ni skall få en uppfattning om projektets storlek får Ni här lite siffror:
Ursprunglig kostnadsram: 15 miljoner
Nuvarande kostnadsram: 90 miljoner (och bygget är ändå inte klart)
Svara gärna på detta mail om Ni har ytterliggare frågor.
Med vänlig hälsning, Frustrerad kommuninvånare.
Konkurrensverket svarar:
Hej,
och tack för informationen! Vi kommer att titta närmare på detta och återkommer efter semestern med närmare besked om detta projekt kommer att ingå i vår granskning. Får du veta något mer är du välkommen att höra av dig!
Vänliga hälsningar,
Sara Sandelius
Föredragande
Konkurrensverket
Avdelningen för offentlig upphandling
Adress 103 85 Stockholm
Besöksadress Torsgatan 11
Telefon växel 08-700 16 00
Telefon direkt 08-700 15 33
sara.sandelius@kkv.se
Eftersom Konkurrensverket ville ha mer information sände
tipsaren även in den rapport där Deloitte kritiserade
bland annat avsaknaden av upphandling. Även kommunstyrelsens
svar till Deloitte blev enligt uppgift tillsänd Konkurrensverket.
Återstår att se om Konkurrensverket ämnar granska detta projekt.
Jag antar att de fått tips på andra projekt av andra "Frustrerade personer".
Avsändaren tipsade konkurrensverket angående avsaknaden av upphandling av Björnhuset.
Nedan kan ni läsa tipsarens mail:
Från: Sven Dufva
Skickat: den 6 juli 2010 15:22
Till: byggentreprenad
Ämne: Granskning av kommunala entreprenader
Hej.
Jag önskar tipsa Er om en ombyggnad av en kommunalt ägd industrifastighet i Färgelanda.
Genom en krånglig, konstruerad skenmanöver undvek kommunen att göra en upphandling enligt LOU, och ombyggnaden utförs sålunda på löpande räkning.
För att Ni skall få en uppfattning om projektets storlek får Ni här lite siffror:
Ursprunglig kostnadsram: 15 miljoner
Nuvarande kostnadsram: 90 miljoner (och bygget är ändå inte klart)
Svara gärna på detta mail om Ni har ytterliggare frågor.
Med vänlig hälsning, Frustrerad kommuninvånare.
Konkurrensverket svarar:
Hej,
och tack för informationen! Vi kommer att titta närmare på detta och återkommer efter semestern med närmare besked om detta projekt kommer att ingå i vår granskning. Får du veta något mer är du välkommen att höra av dig!
Vänliga hälsningar,
Sara Sandelius
Föredragande
Konkurrensverket
Avdelningen för offentlig upphandling
Adress 103 85 Stockholm
Besöksadress Torsgatan 11
Telefon växel 08-700 16 00
Telefon direkt 08-700 15 33
sara.sandelius@kkv.se
Eftersom Konkurrensverket ville ha mer information sände
tipsaren även in den rapport där Deloitte kritiserade
bland annat avsaknaden av upphandling. Även kommunstyrelsens
svar till Deloitte blev enligt uppgift tillsänd Konkurrensverket.
Återstår att se om Konkurrensverket ämnar granska detta projekt.
Jag antar att de fått tips på andra projekt av andra "Frustrerade personer".
tisdag 13 juli 2010
DNV - en röst i rymden
Hej.
Ni som följt händelseutvecklingen i Färgelanda det senaste året har säkert sett kommentarer på olika bloggar från signaturen DNV.
Vad står då de tre bokstäverna D N V för?
Ja, vad vill Ni att de skall betyda?
Dåren Nära Vanvett?
Dalslands Nya Väl?
Din Nya Vän?
Dansar Nära Vargar?
Jag vet var jag fick signaturen ifrån, det förblir min hemlighet.
Ni som följt händelseutvecklingen i Färgelanda det senaste året har säkert sett kommentarer på olika bloggar från signaturen DNV.
Vad står då de tre bokstäverna D N V för?
Ja, vad vill Ni att de skall betyda?
Dåren Nära Vanvett?
Dalslands Nya Väl?
Din Nya Vän?
Dansar Nära Vargar?
Jag vet var jag fick signaturen ifrån, det förblir min hemlighet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)