Konkurrensverkets skrivelse till Färgelanda kommun

Jag har fått ta del av en skrivelse som Konkurrensverket skickat till Färgelanda Kommun.
I denna skrivelse anmodas kommunen att inkomma med motivering till varför de valde att ej upphandla entreprenaden. Konkurrensverket skickar inga sådana skrivelser om de inte anser att det finns fog för det.

De flesta minns nog kommunchefens svar under allmänhetens frågestund: -"Så gör man, svarade Jan Eriksson, det har vi kollat med jurister".
Även den externa revisorn från Deloitte ställde sig ytterst tveksam till förfarandet.

Svaret från kommunstyrelsen till Deloitte löd som ni kanske minns:

Dock gjorde vi – och gör fortfarande – bedömningen att renoveringen av Björnhuset inte omfattas av LOU. Skälen till det är följande:
• Livsmedelscentrat Björnhuset bygger på samverkan, samproduktion och gemensamma resurser, vilket gör projektet unikt. Det gick vid byggstart inte att säkert förutse hur byggnaderna skulle komma att utformas. Därför har det inte heller funnits något underlag för upphandling. Under renoveringens gång har också otaliga mindre och större förändringar av ritningar och planer skett, vilket stärker oss i uppfattningen att projektet inte skulle varit möjligt att upphandla.

• Färgelanda kommun äger fastigheten Björnhuset och hyr ut den till företagen. Vi ger dem tillåtelse att bygga om fastigheten för att anpassa den till de krav som ställs på livsmedelsindustrier. Kommunen kan sedan köpa tillbaka de investeringar som inte är företagsspecifika.

• Färgelanda kommun har inte haft något inflytande över kontraktstilldelningen till de entreprenörer som utfört arbetet. Kommunen har inte på något sätt varit inblandad i urvalet och vi anser oss därför inte vara upphandlare i detta fall.

Jag antar att Konkurrensverket redan sett de skäl kommunen åberopar i sitt svar till Deloitte. Att även Konkurrensverket väljer att ställa frågorna till kommunen torde bero på att de finner kommunens skäl vara ren nonsens.

Kommunen anmodas svara Konkurrensverket senast 2010-09-02. Jag är rädd att inte Konkurrensverket finner kommunens skäl vara godtagbara. Det vore intressant att höra vad Jans jurister har att säga i ärendet.

Jag bifogar här Konkurrensverkets skrivelse till kommunen.

Färgelandas ekonomi

Som ni säkert redan sett på andra håll hamnar Färgelanda på en inte alltför hedrande plats i bottenskiktet av alla Sveriges kommuner när det gäller den ekonomiska utvecklingen mellan åren 2000 och 2009.

Jag redovisar här nedan resultaten från 1998 till 2009.

Källor: Färgelanda kommuns hemsida samt SCB.
Not: Summorna för raderna Finansiella kostnader och Finansiella intäkter för 2009 har jag ej fått tag på, dock är den totala Finansiella kostnaden cirka 0,7 miljoner kronor.

Resultatet för 2009 är absolut en rysare.
Även om man räknar bort 2,2 MSEK för Furåsen och 6 MSEK för Golfklubben går ju kommunen back nästan 10 miljoner ÄNDÅ.

Om man gör det inte alltför vågade antagandet att kommunen kommer att gå back 10 MSEK även 2010, kommer en undersökning lik den som presenterades i Dagens Samhälle ge vid handen att Färgelanda tappar ca 250 kr/invånare/år mellan åren 2001-2010.
Att jämföra med de 66 kronor/invånare/år i förlust som presenterades för åren 2000-2009.
Förmodligen kommer Färgelanda kommun därför att dyka ytterligare i kommande års jämförelser.



Jag har haft lite svårt att få till bilden, men om Ni klickar på den så kommer en ny sida med bara bilden på. Klickar Ni på bilden igen blir den förstorad och lätt att läsa.

Björneruds rekonstruktion

Björneruds rekonstruktion är förlängd till den 22/9 2010.

Jag har under en tid funderat på hur en företagsrekonstruktion fungerar.

Kommunens fordringar fram till dess kommer ju att öka med kostnader för hyra, kostnader för energi etc.

Vad händer med kommunens fordringar fram till rekonstruktionsbeslutet?

Hur hanteras kommunens fordringar från rekonstruktionsdatumet till rekonstruktionen är slutförd?

Vem på kommunen bevakar kommunens intressen?

Då jag inte själv innehar någon egentlig kunskap om rekonstruktioner, har jag letat på nätet. Nedanstående texter fann jag på:

Gärde Wesslau Advokatbyrå, ”Rekonstruktion av företag” dat: 2006-03-0:

”Hur fortsätter verksamheten under en rekonstruktion?
Företaget behåller formell rådighet, vilket innebär att företagsledningen fortsätter att driva verksamheten. Dock är möjligheten att agera något begränsad under rekonstruktionen.

Företaget måste lämna upplysningar till rekonstruktören och även följa de anvisningar som rekonstruktören kan lämna om hur verksamheten skall bedrivas. Rekonstruktören kan exempelvis lämna anvisningar om att viss produktion som bedöms olönsam skall upphöra.

Som huvudregel skall inköp som sker under rekonstruktionen betalas kontant. Då kontant betalning inte alltid är möjligt uppkommer en särskild förmånsrätt för dem som med rekonstruktörens samtycke på kredit levererar till företaget under rekonstruktion.

Detta innebär att om rekonstruktionen misslyckas och företaget försätts i konkurs har leverantören rätt att få betalt före andra fordringsägare.
Företaget får inte heller göra vissa transaktioner såsom att sälja eller pantsätta viss egendom och liknande.

Vad bör man tänka på innan rekonstruktion inleds?
Dessvärre misslyckas många rekonstruktionsförsök. Detta beror till mycket stor del på att de inleds för sent. Betalningsproblemet har då hunnit bli så stort att det inte är möjliga att åtgärda. Det bästa råd som kan ges till företag är därför att agera i tid.

En del rekonstruktioner misslyckas eftersom de inleds trots att det saknas förutsättningar. Då en misslyckad rekonstruktion varken gynnar företaget eller dess fordringsägare är det viktigt att noggrant utreda företagets situation innan rekonstruktion inleds.

Viktiga parametrar vid denna inledande bedömning är dels omfattningen av den gamla skulden och hur den kan hanteras och dels hur betalningsförmågan ser ut under och efter rekonstruktionen, det vill säga när man bortser från de gamla skulderna.

Om det står klart att företaget inte klarar sig av egen kraft ens om man slipper betala de gamla skulderna är rekonstruktion med all säkerhet ingen framkomlig väg.”

Ja, det är sannerligen en spännande tid fram till den 22/9.
Hur kommer rekonstruktionen att gå?
Finns förutsättningar för att få företaget lönsamt?

Vad tror Ni?

Preliminär rekonstruktionsplan, Björnerud Gård AB

Tingsrätten beslutade den 22/6 2010 om rekonstruktion av företaget.

Jag har fått ta del av den preliminära rekonstruktionsplan som lämnats in till tingsrätten.

Rekonstruktionsarbetet har utförts av företaget Ackordscentralen Göteborg AB.

Texterna nedan är referat tagna ur den preliminära rekonstruktionsplan som lämnades in till tingsrätten den 2/8 2010.

* Syftet med en rekonstruktion av verksamheten är att Bolaget - utöver tillfredsställande likviditet och soliditet - skall uppnå en förbättrad lönsamhet och därmed skapa goda förutsättningar för en kommersiellt framgånsrik verksamhet på sikt.

* Vid tidpunkten för rekonstruktionsbeslutet ägdes Bolaget av familjen Kullgren (Cecilia Kullgren samt hennes far och mor), Yngve Åsberg och Bertil Gustafsson, varvid familjen Kullgren kontrollerade ca 60% av aktierna.

* Orsaken till Bolagets oförmåga att betala sina skulder är sammanfattningsvis en period av olönsamhet i kombination med en pressad likviditetssituation, vilket i allt väsentligt berott på en kraftfull expansion av Bolagets verksamhet 2008 och 2009.

* Bolaget har under i vart fall 2010 haft ett negativt kassaflöde med ca 1 miljon kronor/månad. Underskottet har dock kunnat hanteras fram till betalningsinställelsen genom succesiva tillskott av kapital från Yngve Åsberg och Bertil Gustafsson.

* För att förbättra Bolagets resultatutveckling och likviditet samt stärka Bolagets balansräkning har nedanstående preliminära åtgärdsplan utarbetats tillsammans med bolaget.
Åtgärdsplanen innehåller i allt väsentligt följande moment.
- Tillskott av kapital, fa ägarkapital.
- Förändrad ägarstruktur.
- Offentligt ackord med oprioriterade fordringsägare.
- Åtgärder syftande till att stärka produktion och relation med Bolagets nuvarande
och framtida kunder av vilka huvuddelen är Sveriges centrala dagligvarukedjor.

Ovanstående åtgärder syftar till att skapa långsiktig vinstuthållighet med en stark balansräkning under god likviditetskontroll. Jag är av uppfattningen att ovanstående åtgärder förutsätter:
- att balansräkningen stärks genom fastställande av offentligt ackord (förmodligen 25%)
- att ytterligare resultatförbättrande åtgärder genomför, och
- att Bolaget tillförs ytterligare kapital.

Undertecknat Johan Sölveland, rekonstruktör.

Vilken beredskap finns i kommunen för eventuella ammoniakutsläpp?

Drivs kylanläggningen av ammoniak? Hur farligt är det för de som arbetar i lokalerna?
Hur farligt blir ett eventuellt utsläpp för närboende? Kan det till och med vara farligt att vistas i Färgelanda centrum vid ett eventuellt utsläpp? Har kommunen gjort en riskanalys? Vilken beredskap finns hos Räddningstjänsten?

En massa frågor. Finns det svar på dem? Tacksam för kommentarer.

Enligt uppgifter i Bohusläningen 2009-05-06

"Nya Björnhuset blir 8 300 kvadratmeter stort, ungefär som 114 normalstora trerums hyreslägenheter. Gullmar Andersson pekar på vad som blir en av Västsveriges största frysanläggningar driven av sex ton ammoniak, den största utlastnings-kylen, enorma lagerytor. Färdiga djupfrysta matportioner, ägghantering, jättelika pannkaksmaskiner ska sätta Färgelandas namn på konsumenthimlen."


Utdrag ur FOA rapport angående ammoniak. (FOA-R--98–00885-990—SE)

"Anläggning med större mängder ammoniak ger längre riskavstånd.
Ett utsläpp från en kylanläggning med 6 ton ammoniak medför i vissa fall avsevärt längre riskavstånd, framför allt om utsläppet sker utomhus.
Detta gäller speciellt för utsläppet med den högre källstyrkan. Huvudorsaken är att utsläppstiden blir så mycket längre, vilket medför att den toxiska effekten ökar kraftigt.

Resonemanget bygger på att människor exponeras under längre tid än i de tidigare beräknade fallen. Skulle människorna lyckas fly till oexponerade områden inom tider som motsvarar de tidigare beräkningsfallen gäller också samma riskavstånd som för dem.

Analogt med tidigare resonemang har antagits att 3,6 ton släpps ut, varefter resterande mängd ligger kvar i systemet och avdunstar långsammare.

Antagandet att människor snabbt flyr från gasbemängt område är inte lika självklart vid utsläpp av större mängder. Inom korta avstånd gäller samma antagande som tidigare men på längre avstånd kan det vara svårt att förstå vad som hänt och följden av detta är att större förvirring kan förväntas.

När utsläppet har sådan omfattning att riskavståndet blir flera hundra meter minskar den stora byggnadens inverkan och riskavstånden blir i stort sett lika om det finns någon byggnad eller ej.

Motsvarande de utsläpp som redovisats för beräkningsfallen utomhus - med väderförhållanden som motsvarar den svagare vinden - fås vid källstyrkan 6 kg/s under tio minuter (totalt 3,6 ton) ett riskavstånd på cirka 550 m och uttalad lukt kan kännas upp till 4 km.

Vid källstyrkan 0,5 kg/s under 120 minuter blir motsvarande avstånd 200m respektive cirka 1 km.

Väderförhållandena som motsvarar den starkare vinden ger riskavstånden 100 och 800 respektive <100 och 200 m.

Utsläpp inomhus medför endast marginella ökningar av riskavståndet, speciellt om ammoniak får ventileras ut sakta med avstängd ventilation.
Huvudorsaken till detta är att en stor del av ammoniaken kommer att föreligga som vätska och den kommer att förångas i den takt ny värme tillförs.

Här finns möjligheter att hålla en viss kontroll på hur snabbt man vill att förångningen skall ske, exempelvis genom att starta och stoppa ventilationen eller öppna och stänga dörrarna."



Som sagt vilken beredskap finns?