Så här vill jag att Färgelanda styrs efter valet

Färgelanda kommun står inför många stora prövningar den kommande mandatperioden. Ekonomin kommer att vara en kvarnsten runt vår hals, vilket får till följd att kommunens grundverksamheter som skola, vård, omsorg, kultur, fritid etc. kommer att ta mycket stryk.

Egentligen är det mig egalt vilken politisk konstellation som styr kommunen, bara det sker på bästa möjliga sätt. Kommunist eller Sverigedemokrat, mig spelar det ingen roll på det kommunala planet, bara man gör ett bra jobb.

Vad som krävs är att vi alla är beredda att kavla upp skjortärmarna och arbeta hårt.

Vi måste ta tag i problemen med ungdomar som inte finner sig ha någon annan vettig sysselsättning än att ställa till med bus. Det kommer att bli oerhört svårt eftersom våra medel kommer att vara knappa.

Vi måste se till att få ekonomin kring Björnhuset så bra det någonsin går. Ett absolut krav för att kunna uppnå detta är att Björnhusets samtliga kostnader och intäkter redovisas separat. Utan kännedom om hur läget ser ut kommer vi inte att kunna veta vilka åtgärder som har störst sannolikhet att utfalla positivt.

Våra politiker måste lära sig lyssna på kommuninvånarna. De måste lära sig att de sitter där för kommunens bästa och visa en betydligt större transparens i sina göranden. De måste lära sig att inte nödvändigtvis låta prestigen få för stora proportioner. En bra politiker är den som är närvarande bland människorna och lyssnar på vad de har att säga. Våra politiker måste lära sig att erkänna sina fel, det är mänskligt att fela, men förkastligt att inte kunna erkänna det. Inte förrän detta uppnåtts kommer det vi kallar politikerförakt att försvinna.

Vi måste få våra skolor att fungera bättre. Det duger inte att ha som målsättning att knappt 3/4 av våra elever som går ur nian är behöriga till gymnasieutbildningar. Vi måste få våra ungdomar att förstå vikten av att ta till sig kunskap i skolan. På något vis måste vi sporra och motivera våra elever att tycka att skolgång är bra.

Vi måste se till att våra åldrande får en god omsorg. Vi måste även se till att de trivs och känner sig trygga i vår kommun.

Vi måste ge våra ungdomar meningsfull fritid efter skoldagens slut. Detta gör vi bäst genom att främja föreningslivet. Föreningar har ofta eldsjälar som gärna lägger ner oerhörda ansträngningar för sin egen verksamhet. Vi kan hjälpa våra ungdomar att starta föreningar med annan verksamhet än idrott i sina stadgar.

Vi måste se till att näringslivet och kommunen känner förtroende för varandra igen. Detta är något som misslyckats kapitalt, vår näringslivsutvecklare till trots. Företagare är oerhört duktiga på att klara sig själva, vad de behöver är exempelvis stöd i form av goda kommunikationsmöjligheter, bra vägar, goda möjligheter att ansluta sig till internet, minimal kommunal byråkrati (dock utan att rucka på lagen), planlagda områden för industrimark och goda förutsättningar för anställda att bosätta sig i kommunen. Ett företag som skall överleva och expandera på lång sikt kan man inte hålla under armarna med hjälp av subventionerade hyror, de skall kunna bära sina verkliga kostnader.

Vi kanske även slutligen kommer till insikten att vi inte kan skapa en massa arbetstillfällen i kommunen genom ogenomtänkta näringslivssatsningar. Stödsatsningar är något som ligger och skall ligga på regional och statlig nivå. Våra politiker får i stället se till att de är skickliga lobbyister som kan påverka dem som beslutar om eventuella stödsatsningar till gagn för sysselsättningen.

Men Färgelanda kan ha som målsättning att vara Sveriges bästa kommun att bo och leva i.
Bra skolor, levande föreningsliv, god omsorg av barn och åldrande, vacker natur, nöjda invånare, allt detta kan locka till sig presumtivt nya invånare som vill bo i Färgelanda kommun, men inte nödvändigtvis måste arbeta här. Vi har låga fastighetspriser och ligger på bra pendlingsavstånd till Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan.